Huvudmeny

2009-09-25 09:26

Granskning av kvaliteten skiftar fokus


Högskolan i Borås är ett av landets sista lärosäten som kvalitetsgranskas enligt den befintliga modellen. Under 2009 har Högskoleverket på uppdrag av regeringen utarbetat ett nytt system för kvalitetsgranskning och meningen är att det ska träda i kraft redan nästa år.

Det är bara dagar kvar till dess att Högskoleverkets bedömargrupp ska göra ett platsbesök på Högskolan i Borås. Då ska de, under några intensiva dagar, genom ett antal intervjuer med utvalda grupper centralt och i fördjupningsmiljöerna på sjuksköterskeutbildningen och Institutionen Textilhögskolan granska högskolans kvalitetsarbete. Fast redan innan gruppen kommer till Borås har Högskoleverket presenterat ett nytt förslag på system för kvalitetsgranskning. Ett förslag som intresserade på högskolan fick en genomgång av vid ett frukostseminarium tisdagen den 22 september av prorektor Björn Brorström och kvalitetssamordnare Iréne Arvidsson.

Kritik av nuvarande modell

Bakgrunden till att man vill ändra på granskningssystemet är framför allt den kritik som framkommit mot den befintliga modellen. Nu vill man också fokusera mer på utbildningarnas kvalitet och då främst på resultatet, alltså vad studenterna faktiskt lär sig under utbildningen. Förslaget innebär att utbildningskvaliteten kommer att bedömas efter en tre-gradig skala. Man kan få utmärkt kvalitet, godtagbar eller inte godtagbar kvalitet och då dras examensrätterna in på lärosätet under två år. Något som av många i publiken ansågs vara tämligen starkt.

– Man hoppas också kunna ge en tydligare information till studenterna och stimulera en bättre koppling mellan arbetsmarknadens behov och utbildning, säger Björn Brorström.

Det sistnämnda menar han är något som passar ett professionslärosäte som Högskolan i Borås.

Utbildningsutvärderingarna ska dessutom ligga till grund för fördelning av resurser på grundnivå och avancerad nivå.

Prövning för examensrätter och studenten i fokus

En annan nyhet i förslaget är högskolornas möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom smalare områden än de nu befintliga vetenskapsområdena.

– När det gäller utbildningsutvärderingarna så ändrar man fokus från lärarens aktiviteter till vad studenten gör och ska göra, förklarar Iréne Arvidsson och berättar vidare att det innebär en förväntad tillämpning av ”constructive alignment” där utgångsläget för planering av utbildningen/kursen är målet som studenten förväntas nå, hur man genom rätt vald examinationsform bäst mäter måluppfyllelse och hur man genom rätt valt innehåll på bästa sätt stöttar studentens lärande.

Fokus kommer nu att ligga på utbildningens resultat. Man kan säga att det handlar om en fortsatt anpassning till Bolognaprocessen.

– Nu ska man titta på vad studenten faktiskt har uppnått, säger Iréne Arvidsson och beskriver det som progressionen i utbildningen.

Den första indikatorns ena bedömningsgrund är om utbildningens lärandemål överrensstämmer med målen i examensbeskrivningen, en annan om betygskriterierna är kända för studenten. Man kommer också att titta på forskningsanknytningen och den samlade lärarkompetensen.

Den andra indikatorn i läranderesultatet är kvaliteten på de självständiga arbetena. Den tredje indikatorn är studenternas erfarenheter och inflytande och den kommer att tas fram via enkäter till studenter i slutet av utbildningen eller till dem som precis avslutat studierna.

1700 utbildningar och 700 granskare

Idag ges cirka 1700 utbildningar i landet som leder till en examen och samtliga ska utvärderas under en fyraårsperiod. Till granskningsarbetet krävs 700 bedömare och dessa kommer nu att utses via nominering och eget intresse. I bedömningen kommer man även att granska självvärderingsrapporter och göra platsbesök. Resultatet av granskningen kommer att gå till regeringen och kan då ge en kvalitetspeng till lärosätet.

De första utbildningarna som står på tur att granskas nästa höst är bland annat ekonomutbildningarna.

null