Huvudmeny

2010-10-21 12:05

Kanslern tycker Borås lyckats bäst med profilering


Det verkar ha blivit en tradition för HB-dagen att den nye universitetskanslern inleder sin tjänst med ett Boråsbesök. Så gjorde Anders Flodström och Lars Haikola är inget undantag – han var en av programpunkterna vid årets HB-dag som arrangerades den 20 oktober.

Universitetskanslern var dock inte först ut i programmet, utan dagen inleddes med prorektor Björn Brorström som gick igenom de strategier som högskolan lagt och vad som genomförts under året. Sammanfattningsvis kan man säga att högskolan har fem mål. Det första är att erövra examensrättigheter på forskarnivå. Ett arbete som också präglat en stor del av högskolan det senaste året. Sex profilområden har utkristalliserats och två examensrättigheter på forskarnivå inom biblioteks- och informationsvetenskap samt resursåtervinning har fått klartecken.

– Vi väntar med spänning på besked på de två ansökningar som vi har inne inom textil- och modeområdet, säger Björn Brorström samtidigt som han berättar om de två ansökningarna som nyligen skickades in, inom pedagogisk verksamhet samt integrerad vårdvetenskap.

Den sjätte ansökan inom handels- och tjänstevetenskap beräknar man att kunna skicka in nästa höst. Övriga mål för högskolan är att utöka utbildningarna på avancerad nivå och att expandera verksamheten. Likaså måste den externa forskningsfinansieringen öka liksom det flervetenskapliga samarbetet. Här lyfte Björn Brorström fram F3-projektet som ett lyckat exempel.

Dialogseminarier som får tyst kunskap i rörelse

Bo GöranzonProfessor Bo Göranzon från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) var den första externa föreläsaren. Han är matematiker i grunden och har utvecklat den så kallade dialogseminariemetoden. En metod som sätter den tysta kunskapen i rörelse och på sätt skapar kreativa miljöer. Under rubriken ”Bildning och beprövad erfarenhet – finns det teorier för att utveckla det praktiska intellektet” berättade han om sin metod som sedan 1996 använts vid forskarutbildning på KTH och sedan dess genererat i 20 avhandlingar. Samtliga skrivna av industridoktorander, alla praktiker med minst fem till tio års praktisk erfarenhet bakom sig. Det är en brokig blandning av praktiker, allt från en hårfrisörska till en journalist och ingenjörer. En av de vetenskapliga utgångspunkterna som används i hans metod är att ha en vetenskaplig utgångspunkt och då går man alltid tillbaka till originalskriften.

– Det är alarmerande att så få läst originalet av ex. Galilei eller Descartes.

En annan viktig del i arbetssättet är att använda sig av litteraturen. Med hjälp av de gamla klassikerna kan den tysta kunskapen i en profession lockas fram. Bo Göranzon berättar bland annat om hur han bad en grupp tekniker läsa Strindbergs ”Påsk”. Det gäller att förstå den kunskap ”som sitter i kroppen”.

– Litteraturen har en potential att väcka till liv det som man inte kommer åt på något annat sätt.

Han visar tre modeller av hur den formella kunskapen tillsammans med den tysta kunskapen kan bli tas tillvara via dialogseminariemetoden.

Borås en förebild

Universitetskansler Lars Haikola tog därefter över och talade om ”Högskolan och högskoleverket – idag och imorgon”. Han inledde med att berätta om den idag enormt stora utbildningssektorn genom att peka på en rad fakta som att 97 procent av dagens ungdom går vidare till gymnasieskolan och att 45 procent av varje årskull fortsätter på högskolan inom fem år. Med 94 000 nybörjare på högre utbildning är antalet studenter i landet större än någonsin. En halv miljon svenskar arbetar idag inom högskolan. Det gör högskolan till den största statliga arbetsgivaren.

– De utmaningar som högskolan står inför idag är framför allt autonomireformen, avgifterna för internationella studenter utanför Europa och att studentkårsobligatoriet är borta. Det är kraftiga förändringar, konstaterar Lars Haikola.

Han tog också upp de svagheter som finns i den svenska högskolan.

- Vi lever fortfarande efter de regler som sattes 1977 då en enhetshögskola genomfördes. Samma regler gäller för Operahögskolan som Högskolan i Borås.

Finansieringen av utbildningarna var en annan punkt han tog upp, som han menar är stelbent och som tvingar lärosätena till att hela tiden ha stora utbildningar som får ekonomin att gå ihop och därefter kan man satsa på profileringar.

– Man tvingas till att bli lik sin granne.

En lösning på problematiken menar han är samverkan mellan lärosätena, profileringar och autonomi.

– När det gäller profileringar är Högskolan i Borås det bästa exemplet i landet.

Avslutningsvis gick Lars Heikola igenom Högskoleverkets arbete idag, som är mer än enbart utvärderingar. Det nya utvärderingssystemet som startar i januari nästa år är en utmaning i sig. Samtidigt menar han att Högskoleverket i och med det nya systemet får göra det man ska göra.

– Tidigare tittade vi på förutsättningar för att ge utbildningar, nu blandar vi oss inte i det utan istället ska vi granska resultaten. Sedan hur lärosätena går tillväga är inget som vi tittar på.

Utvärderingarna av landets utbildningar kommer att ske i fyraårscykler och fram till år 2012 ska hälften av utbudet ha granskats. I granskningarna kommer framför allt studenternas självständiga arbeten att ligga i fokus.

Undervisning i en ICA-butik

Malin Sundström och Eli Bytof Nyas(På bild syns Malin Sundström tillsammans med Eli Bytoft Nyaas, bibliotekarie som nyligen fick ta emot det pedagogiska priset på högskolan)

Tre nya rapporter i högskolans rapportserie ”Vetenskap för profession” presenterades för första gången dagen till ära. Malin Sundström, som är en av författarna bakom nr. 12 i serien och som har rubriken ”Att undervisa i en ICA-butik”, gick igenom det nytänkande pilotprojekt som de använt sig av i en magisterkurs i konsumentbeteende.

– Upprinnelsen var att jag upplevde att studenterna många gånger är frustrerade över att forskningen sällan märks i undervisningen och hur de ska använda den teori de lär sig i verkligheten. Samma frågor fick jag också av yrkesverksamma och från forskare som vill kunna använda sin forskning i undervisningen. Det ledde till det här testet där vi förenar de tre delarna.

Efter kontakt med ICA-City i Borås som har fyra dagligvarubutiker och som också är den enskilt största ICA-butiken i landet påbörjades projektet som gick ut på att 80% av undervisningen skedde i butikerna. Här skedde också all handledning. Projektet slog mycket väl ut och Malin Sundström menar att drivkraften för henne har varit att ge studenterna ansvar och initiativ.

– Lärarrummet har stor betydelse för lärandet och det är viktigt att göra saker i verkligheten, menar Malin Sundström.

I rapporten går att läsa mer om vad studenter, lärare, forskare och näringsliv tyckte, men helt klart är att samtliga är nöjda och med samarbetet och menar att det varit givande.  Ett längre reportage kommer i nästa nummer av Veckobladet.

Knalleandan i gungning

Margareta Oudhuis och Torbjörn Ljungqvist”Knalleandan i gungning” – är den laddade rubriken bakom rapport nr. 14. Det är Anders Edström, Margareta Oudhuis och Björn Brorström som för tredje gången granskar den speciella knalleandan och den här gången har dessutom Torbjörn Ljungkvist gått in och skrivit ett kapitel. Syftet har varit att ge nya perspektiv på knalleandan och fördjupa diskussionen om denna speciella attityds möjligheter och begränsningar. Författarna har gjort ett antal intervjuer och det verkar som något håller på att hända bland företagen i Sjuhäradsbygden. Som ni kanske förstår av rubriken har knalleandan försvagats. Torbjörn Ljungkvist ser klara skillnader mellan företagsledarna och ekonomi- och personalchefernas syn på exempelvis företagets självständighet och attityden att man ska klara sig själv utan hjälp utifrån. Även Margareta Oudhuis, som tittat på två fallföretag som hon benämner som ”Värdeökning” och ”Tillväxt”, pekar på att något är på gång.

– Knalleandan är både stark i vissa fall men på väg bort i andra fall.

Hon finner drag av knalleandan, fast på olika sätt, i båda företagsfallen.

Även Anders Edström är på det klara med att knalleandan håller på att luckras upp. Han har granskat nya snabbt växande företag i bygden och hans slutsats är att samtliga bryter gränserna vad gäller den lokala förankringen samtidigt som de samarbetar och verkar för Borås i ett större perspektiv.

– Det handlar om en ny självbild som både är regional och har ett internationellt perspektiv.

Vågar högskolan satsa på risker

Nr. 13 i rapportserien fokuserar på området risk och säkerhet och högskolans förutsättningar att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Redaktörerna för rapporten Bertil Rolandsson, som är sociolog och finns vid Institutionen för pedagogik, och Håkan Torstensson, professor vid Institutionen Textilhögskolan, gav en inblick området i stort och pågående och avslutade forskningsprojekt i området.

– Klart är att det finns en stor mängd forskningsområden som vi kan granska utifrån olika perspektiv. Risk och säkerhet är ett spännande forskningsområde med stor tillväxt och som kommer att generera i nya yrken, avslutade Bertil Rolandsson.

Fakta

HB-dagen har arrangerats sedan 2007 och syftet är att man inom högskolan ska informera varandra om aktuell verksamhet och att stärka banden över institutionsgränserna.

Samtliga rapporter finns i BADA

Läs mer om dialogseminariemetoden på gruppens webbplats

Text och foto: Annie Andréasson