Huvudmeny

2010-12-15 09:00

Läraryrket under ständig förändring


Under ett decennium har forskaren Marianne Strömberg följt fyra personer under deras studietid på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås och under deras sex första yrkesår. Avhandlingen är en unik överblick – inte bara över lärarnas individuella och professionella utveckling – utan också om ett yrke i förändring.

Marianne Strömberg har i sin avhandling ”De sex första åren” lagt fokus på lärares professionella utveckling över tid. Genom att analysera lärares berättelser om yrkeslivet på en mikronivå och relatera dem till förändringar på makronivå har hon kunnat placera lärarna i ett större sammanhang och se förändringar i läraryrket både på en individuell och på en strukturell nivå .
– Trots att lärare länge har haft ett omfattande uppdrag och generellt ett högt tryck på sig, har uppdraget utökats sedan mitten av nittiotalet, säger Marianne Strömberg och fortsätter:

– Läraruppdraget handlar mer och mer om att utveckla skolans verksamhet samtidigt som det inneburit en större redovisningsskyldighet. Lärarna tycks ha hamnat i en motsägelsefull position. De har fått en större frihet att utveckla verksamheten, men samtidigt ökar kontrollen på arbetet. Det speglar dagens dubbla inställning till lärarrollen.

Läraruppdraget tillsammans med olika inspektioner, redovisningar och extra uppdrag som måste genomföras, leder till att lärarna blir överbelastade och svårigheten med att få tiden att räcka till. De känner sig splittrade. Lärare har ofta ett starkt engagemang i arbetet och i sina elever men upplever samtidigt att de inte alltid räcker till.
– Det blir förarbetet för undervisningen som får stryka på foten, eftersom det är den tid de kan påverka – mycket annat är måsten. Detta känns inte bra för lärarna.

Hon är positiv till det utvecklingsarbete som sker i skolorna men ser snarare att det behöver införas tjänster som helt ägnar sig åt sådan verksamhet.
– Utvecklingstjänster för lärare inom verksamhet tror jag är en väg att gå.

Fyra yrkeslivshistorier

Marianne Strömbergs avhandling är professionsinriktad och baserad på livshistorieforskning. Det innebär att intervjupersonerna har kunnat ta del av materialet och reflektera över det under hela studien.
– Metoden bygger på att intervjupersonerna involveras och att en samverkan sker. Vi har tillsammans analyserat efter hand och försökt utveckla kunskaper intressanta för lärare och forskare.

Studien har resulterat i fyra yrkeslivshistorier som är främst är baserade på lärarnas berättelser om olika kritiska händelser och brytpunkter i lärarlivet.
– Lärarna har blickat tillbaka på vissa händelser som varit betydelsefulla för dem. Då har de kunnat peka på vilket sätt de har påverkats av dessa och på så vis utvecklats i sitt yrke. Strävan efter att vara en professionell lärare är framträdande och lärarna har höga krav på sig själva.

Tio års period

De fyra ”huvudpersonerna” ingick även i en studie som hon genomförde under sin magisterutbildning, vilket innebar en möjlighet att följa dem deras utbildning till lärare.
– När jag 2003 blev uppmuntrad att söka till forskarutbildningen hade jag en idé om att utveckla forskning i samverkan med lärare och såg det som en möjlighet att kontakta studenterna igen – som nu var verksamma lärare.

Förutom att Marianne Strömberg bearbetat material från deras studenttid har hon träffat dem vid upprepade tillfällen när de varit yrkesverksamma i tre, fyra, fem och sex år efter examen. Tidigare har den här typen av forskning ofta handlat om de tre första ”kritiska åren”.
– Att ha följt samma personer under en sådan lång period som tio år, tror jag, är unikt nationellt. Mitt bidrag har varit att ta det ett steg längre och ställa frågan: vad händer sedan, efter de tre första åren?

Den 17 december lägger Marianne Strömberg fram sin avhandling ”De sex första åren”.

Tid: kl. 13.15
Plats: Sal: C 203, Högskolan i Borås
Opponent:
Professor Héctor Pérez Prieto, Karlstads universitet

 

Text: Therese Rosenblad
Foto: Erik Wasselius