Huvudmeny

2010-12-23 00:00

Pilotanläggning för biogas snart i drift i Indonesien


I början av januari driftsätts en pilotanläggning för biogasproduktion som aktörssamverkansgruppen Waste Recovery initierat i Indonesien. I mitten av december besökte VD från installationsföretaget Högskolan i Borås för att titta närmare på processen för produktion av biogas från fruktavfall.

Kamdan Cahyari och Rachma Wikandari, gästforskare på Institutionen Ingenjörshögskolan, förklarar för  Mohammad Junidi Chasani hur processen med att bryta ner citrusskal fungerar.

-Jag behöver få mer information om själva processen för produktion av biogas från fruktavfall som t.ex. apelsiner. Det är viktigt för att få processen att fungera. Anläggningen ska tas i drift om några veckor, säger Mohammad Junidi Chasani, VD på det företag som bygger upp biogasanläggningen, en demomiljöanläggning , på fruktmarknaden i staden Sleman. Här ska man ta vara på fruktavfall och omvandla det till biogas.

Det företag han jobbar för har gjort flertalet biogasanläggningar och har stor erfarenhet, men denna gång är det annorlunda.

Ny typ av process

-Jag har byggt anläggningar för biogasproduktion av gödsel, tofurester och andra material, men inte för fruktrester som citrusskal. Detta är nytt för oss och processen skiljer sig eftersom citrusskal är mycket svårare att bryta ner. Limonenet i skalet tar död på de bakterier som behövs för att producera biogas. Det är viktigt att få veta vad vi ska mata de bakterier som behövs för biogasproduktionen med. De rester som blir kvar går tillbaka till jordbruket som gödningsmedel, berättar han.

Därför besökte han Högskolan i Borås där man forskar på just hur man får bort limonenet och får fart på processen. Bland annat använder man ånga för att få bort limonenet och sedan tillför man protein till bakterierna, t.ex vassle från tofuframställning. Högskolan i Borås har bl.a. en patentansökan och doktorsavhandling i denna fråga.

Stor produktion väntar enligt beräkningarna

Under besöket träffar han två indonesiska gästforskare, Kamdan Cahyari och Ramcha Wikandari, som visar olika sätt att analysera processen.

-Vi gör framförallt teoretiska beräkningar och småskaliga experiment här på Högskolan i Borås. Teoretiskt sett kan man ur fyra ton fruktavfall få fram 350 kubikmeter biogas per dygn, säger Kamdan Cahyari. Vi räknar alltså med en stor produktion i pilotanläggningen. Den gas kommer att produceras ska omvandlas till elektricitet som ska användas på fruktmarknaden i Sleman.

Man räknar med en elproduktion 550 kilowatttimmar per dygn. Detta sparar in ett utsläpp på växthusgaser motsvarande 2716 ton koldioxid per år. Som en jämförelse minskar Borås Energi & Miljö AB koldioxidutsläppet med 2500 ton per år genom nyanslutning av kunder.

Under veckan besökte Mohammad Junidi Chasani även avfallsanläggningen Sobacken, och reningsverket på Gässlösa.

Två stycken rötkammare står i slutet av december färdiggjutna på Gamping Fruit Market i Sleman. Nästa steg är att bygga upp en elproduktionsanläggning som ska förse fruktmarknaden med el.

Fakta:

  • Samarbetet med staden Sleman, fruktmarknaden och Gadja Mada University inleddes redan för ett par år sedan då en delegation från Högskolan i Borås, Borås Energi & Miljö AB (som är projektledare för biogasanläggningen i Sleman) Borås stad och SP (Dessa utgör idag aktörssamverkans gruppen Waste Recovery)  gjorde ett studiebesök för att undersöka samarbetsmöjligheter för att utveckla en biogasanläggning för biogasproduktion från fruktavfall från en stor fruktmarknad i Sleman.
  • Demomiljöanläggningen byggs nu på Gamping Fruit Market i Sleman, Yogjakarta, Indonesien, och ska vara i drift i början av 2011.
  • Borås Energi & miljö är projektledare och forskargruppen Resursåtervinning på Högskolan i Borås och professor Mohammad Taherzadeh bidrar med kunskap och teknisk kompetens. Myndigheten Tillväxtverket står för 60 procent av kostnaderna.

Läs tidigare artiklar om aktörssamverkansprojektet:

Se även

Text och foto: Solveig Klug
Foto på rötningskammare: Privat