Huvudmeny

2010-03-25 08:00

G + för högskolans kvalitet


Högskolan i Borås får godkänt när Högskoleverket igår presenterar resultatet av sin granskning av åtta lärosätens kvalitetsarbeten. Kvalitetssäkringssystemet i Borås får beröm och anses vara väl beskrivet. Man talar om en kvalitetskultur och ett systematiskt kvalitetstänk – tyvärr genomsyrar det inte alla led i organisationen. Därav får man bara godkänt.

Irene Arvidsson med rapporten
– G med ett plus i kanten är aldrig lika roligt som VG men vi får vara nöjda med ett mycket gott godkänt, säger högskolans kvalitetssamordnare Iréne Arvidsson. I över ett år har hon tillsammans med många andra på högskolan arbetat med självvärderingsunderlaget. Iréne Arvidsson konstaterar att vi inte nådde ända fram och att vi nu får ta tag i de rekommendationer som Högskoleverket ger oss. Hon vill också betona att arbetet med förberedelser inför granskningen nått ända ut i yttersta leden i organisationen och alla som deltagit har medverkat med stort engagemang.

Näst högsta nivån

Samtliga högskolor uppfyller Högskoleverkets krav för ett godkänt kvalitetsarbete. Två av dem, Högskolan i Gävle och Högskolan i Halmstad, har uppnått den högre nivån (A), vilket innebär att de har ett gott kvalitetsarbete. Högskolan i Borås har tillsammans med Högskolan i Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst uppnått den näst högsta nivån (B). Det innebär att man har ett godtagbart kvalitetsarbete, men att vissa områden bör förbättras. Ingen högskola bedömdes ligga på den underkända nivån (C).

De områden som lyfts fram som starka i högskolans kvalitetsarbete är den årliga kvalitetsarbetsinventeringen som bedöms som ett gott exempel på hur kvalitetsuppföljningar kan genomföras. När det gäller nämndernas kvalitetssäkranderutiner kring inrättande och avveckling av program betonas tydligheten i detta arbete. Högskolan får också beröm för strategiska planer avseende personalens ämnesmässiga och pedagogiska kompetensutveckling och för att tid för kompetensutveckling systematiskt avsätts. Däremot kan vi bil bättre på att följa upp detta i samband med utvecklingssamtalen. Lärandemiljön och stödet till studenterna upplevs som prioriterat, väl samlat och lättillgängligt.

Alla åtta högskolor har fått rekommendationer om hur de kan förbättra och fortsätta att utveckla sitt kvalitetsarbete.

För Högskolan i Borås säger man att man bör eftersträva en tydligare koppling mellan de processer som finns beskrivna i högskolans övergripande kvalitetsdokument och institutionernas verksamhetsplaner. Man säger att det skulle stärka högskolans kvalitetsarbete om den genomsyrar hela organisationen.

– Detta är en åtgärd som vi redan har vidtagit genom införandet av en övergripande gemensam verksamhetsplan, säger Iréne Arvidsson.

Återkoppling

En annan punkt som lyfts fram är att institutionerna bör tydligare återkoppla resultat från genomförda kursvärderingar till studenterna. Högskolan bör också utveckla riktlinjer och rutiner för att rättsäkerheten för individuell bedömning i examinationen ska garanteras. Andra rekommendationer är att högskolan bör utveckla riktlinjer och rutiner för att rättssäkerheten för individuell bedömning i examinationen ska garanteras och att högskolan på ett systematiskt sätt på institutionsnivå bör följa upp vad respektive lärare fokuserar på under den avsatta kompetensutvecklingstiden. Likaså bör högskolan utarbeta en mer systematisk uppföljning av de studentstödjande funktionerna, samt se till studenterna är informerade om vilket stöd högskolan faktiskt erbjuder.

– Granskningen pekar på brister i implementeringsarbetet och just detta kommer att bli centralt för oss, säger Iréne Arvidsson som berättar att Kvalitetsrådets nästa frukostmöte den 13 april kommer att handla om detta.

Nytt kvalitetssystem

Men frågan är om granskningen kommer att ha stor betydelse, då den kommer att ersättas av ett nytt kvalitetssystem. Den 22 mars presenterade regeringen sina nya tankar. Fokus kommer då att flyttas från processer, det vill säga hur lärosätena arbetar, till resultat – vad universitet och högskolor uppnår. I det framtida utvärderingssystemet ska tre faktorer ligga till grund för en samlad kvalitetsbedömning:

- Självständiga arbeten, examensarbeten

- Självvärderingar - kombinerat med platsbesök av externa oberoende sakkunniga

- Enkäter till tidigare studenter

Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz som den 24 mars besökte Högskolan i Borås säger sig värna om kvaliteten och att lärosätenas verksamhet ska kvalitetssäkras vill se bästa möjliga kvalitet. Han tycker att kvalitetsfrågorna borde diskuteras mer.

– Fast det är inte jag som ska bestämma den. Nu är det upp till varje lärosäte.

Text och foto: Annie Andréasson