Huvudmeny

2010-05-07 08:37

Unikt samarbete inom bibliometriforskning


Bibliometri är ett forskningsområde på frammarsch, inte minst genom sin betydelse för beräkning av forskningsmedel. I dagarna skrivs ansökan för ett nytt forskningsprojekt inom bibliometri på Högskolan i Borås, som innebär samarbete med Västra Götalandsregionen, med databasen Researchweb.org i fokus. – Tack vare en mycket smart design av den här databasen öppnas väldigt många dörrar för nya former av bibliometriska analyser, berättar Bo Jarneving, docent och lektor vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan (BHS).

Det nya forskningsprojektet består egentligen av två delar, förklarar han, den ena omfattar Västra Götalandsregionens projektdatabas.
– Och inom denna finns ett bibliometriskt/sociologiskt projekt, där vi kontinuerligt ska följa olika variabler för att effektivisera och utveckla forskningssamarbete och forskning inom regionen – och så småningom även nationellt, kanske till och med på internationell nivå.

Det är snart två år sedan den första kontakten togs mellan BHS och FoU-enheten i Södra Älvsborg (FoU/PV). I den nu verksamma arbetsgruppen ingår från BHS även docent och lektor Lars Seldén, adjunkt Rolf Hasslöw och nyutnämnda doktoranden Stina Johansson. Från Västra Götalandsregionen deltar Gun Rembeck, med dr och leg barnmorska samt Ronny Gunnarsson, docent och distriktsläkare. Han berättar mer om databasen:
– För fem år sedan började vi kartlägga alla projekt som pågår. Från början var det primärvården och efter ett par år gällde det all hälso- och sjukvård i regionen: alla skulle lägga in sina projekt, både forsknings- och utvecklingsprojekt, i en projektdatabas.
– Vi insåg också att vi även behövde ett sätt att följa projektens slutresultat, så vi la till en riktig publikationsdatabas. Den har varit i drift sedan 2008.

Unik design ger nya möjligheter

Researchweb.org innehåller en mängd uppgifter om enskilda författare bakom respektive publikation: Kön, ålder, arbetsplats, yrkestillhörighet samt akademisk grad.
– Vi kan även koppla ihop hur olika författare har jobbat ihop, i olika publikationer, säger Ronny Gunnarsson och fortsätter:
– Vi har också uppgifter i vår databas om vem som är vilken författare i ordningen, på varje publikation.
– Och det är helt unikt, vågar jag påstå, inflikar Bo Jarneving. Det kanske verkar som en liten bagatell, men bibliometriska teorier om hur man räknar publikationer och hur man tilldelar poäng för publicering handlar just om detta: Positionen och författandet är ett hett ämne, som debatteras mycket. Folk är lite osams om hur man ska göra.
– För det mesta har man inget val när man gör bibliometriska analyser, antingen får en artikel delas upp på antalet författare, eller så tilldelas varje författare en hel artikel. Då har man inte data för att göra någon distinktion, men det kommer vi att ha.

Databasen är byggd för att fungera på nationell nivå, men används än så länge mest i Västra Götaland. Enheter från övriga delar av landet är dock på ingång.
– Och det innebär att om man vill hitta samarbetspartners kan man gå in och söka specifikt, med internationella indextermer, på sitt eget ämnesområde. Då listar vårt system alla projekt inom området, därifrån kan man klicka sig vidare till mer information och till de personer som arbetar inom respektive projekt, förklarar Ronny Gunnarsson. 

Flera års forskning

Totalt innehåller databasen omkring 1 800 projekt och 60 000 publikationer.
– Och det viktiga med det här ur informationsvetenskapligt/bibliometriskt perspektiv är alltså att vi har fler variabler än det normalt brukar finnas i bibliografiska databaser, säger Bo Jarneving, så vi kan titta på exempelvis forskningssamarbete ur fler perspektiv.

De vanligaste, och viktigaste, variablerna är produktivitet och synlighet (impact). Det handlar om att räkna antalet publikationer som är indexerade i någon multidisciplinär, internationell databas och att titta på antalet artiklar och antalet citeringar till artiklarna. Dessutom brukar man studera hur många författare det krävs för att producera en artikel.
– Och när vi nu lägger på kön, ålder, forskningserfarenhet och position i dokumentet, öppnar det vägen för många nya typer av analyser, förklarar Bo Jarneving.

Han och professor Elena Maceviciute tror att projektet kan bli ett fruktbart samarbete, som ger möjligheter till flera års forskning framöver.
– Och då är det också väldigt värdefullt att vi har fått medel från högskolan till en doktorand, det är vi glada för, säger Bo Jarneving.
– Vi vill också koppla bibliometrins mer statistiska metod till kvalitativ forskning, som tittar på forskares sociala nätverk och det är där Lars Seldén kommer in. Därmed får vi bättre insyn i den dynamik som finns i forskningen och forskningsnätverken, vilket berikar vår kunskap om helheten, konstaterar Elena Maceviciute.

Vad hoppas ni att forskningsprojektet ska leda till?

– Man kan väl säga att den omedelbara nyttan är att vi får en karta över forskning, utifrån flera olika dimensioner. Vi lär oss mer om hur publicering och forskning går till, vem som samarbetar med vem, vilka olika typer av samarbetsnätverk vi kan urskilja och vilka nätverk som är associerade med hög impact och hög produktivitet, säger Bo Jarneving.

Optimalt skulle forskningsprojektet därmed också kunna ge en uppfattning om var forskningsmedlen gör störst nytta – något som ligger väl i tiden, då bibliometriska metoder används allt mer vid beräkningar för tilldelning av forskningsresurser. Det har i sin tur lett till att bibliometrin i sig fått ett uppsving.
– För tre-fyra år sedan hade jag aldrig hört talas om bibliometri, nu vet jag betydligt mer och jag tror att det är så för väldigt många inom både region/landsting och högskolor/universitet, säger Ronny Gunnarsson. Det är på väg att slå igenom mer och mer – och det kommer att bli allt vanligare att finansiering av forskning delvis styrs av bibliometri. Så om man inte känner till det sedan tidigare, finns det skäl att sätta sig in i det.

Slutligen, vilka är fördelarna för Västra Götalandsregionen med att delta i det här projektet?

– Jag tror att det här kan leda till förbättringar som kan göras i databasen. Och det är naturligtvis intressant att få information kring den forskning som pågår i olika delar av regionen. Till exempel hur det är med forskning inom primärvård kontra universitetssjukhus, om man jämför med satsade resurser. Det har vi nog inte tittat på tidigare, säger Ronny Gunnarsson.

FAKTA/Bibliometri

Bibliometrin tillhör ämnesområdet biblioteks- och informationsvetenskap och fick sitt genombrott på 1930-talet. Den har framför allt utarbetats av forskningsbibliotekarier och statistiker. Under senare år har intresset för bibliometri ökat kraftigt, inte minst då bibliometriska metoder används vid tilldelning av forskningsresurser, då man vill identifiera starka forskningsmiljöer.
Bibliometri handlar om forskning med framför allt kvantitativa metoder, som används för att analysera publikationer. Bibliometri studerar mönster av användning av publikationer, vilka mäts genom antalet citeringar, samt produktion av publikationer, som innefattar både författande och annat samarbete kring produktionen. För att förklara hur och varför citeringar sker används kvalitativa metoder inom främst sociologiska teorier. Bibliometri har en tydlig koppling till vetenskapssociologi och vetenskapshistoria, då den oftast rör forskning kring forskningspublikationer.
Bibliometri kan också vara till stor hjälp för verksamma forskare, både under arbetets gång och vid publicering. Forskare kan till exempel få stöd vid val av tidskrift att publicera i, få reda på vilka forskare och/eller tidskrifter som är mest produktiva samt hitta mest citerade tidskrifter, författare och publikationer. Genom bibliometrin kan forskare också få beskrivningar av hur olika ämnen är uppbyggda, vilka områden ämnena gränsar till samt hur forskare samarbetar inom och över ämnesgränserna.

Källa: Bo Jarneving samt Bibliometri och medelsfördelning/BLR,
Bibliotek & läranderesurser, Högskolan i Borås.

Text och foto: Pia Mattzon