Huvudmeny

2010-06-06 08:11

Kraftsamling för modeforskning


Lägg de tre F:n – Fashion, Function och Futures på minnet. För de kommer att bli betydelsefulla för Högskolan i Borås utveckling. – Vi gör en kraftsamling och förenar många olika forskargrupper i ett gemensamt program, vilket gör den här satsningen viktig för hela högskolan. Det säger prorektor Björn Brorström om forskningsprogrammet F3 – Fashion Function Futures. I september lämnas ansökan in om att bli en KK-profil.

Numera går högskolans forskningsprogram inom modeområdet under ett nytt namn. Det tidigare M3 – mode, miljö och marknad, har fått en engelsk benämning och heter idag F3 – Fashion Function Futures.

Programmet syftar till att utveckla ny kunskap om hela den textila värdekedjan, från idé till konsumtion och slutligen återvinning. Inom området Fashion ingår mode och hela modeindustrin. Function samlar forskning där funktionen står i fokus och omfattar sport och fritid, men också hemtextil. Det sista området Futures utgår från ett ansvar för framtiden och kommer att bli en gemensam bas för samtliga projekt i programmet. Det handlar om att se framtidens textila produktion i perspektiv av miljö och återvinning. Man kan säga att det är ett förhållningssätt för morgondagens konsumtion.

– Nu arbetar vi för att få fart på verkliga forskningsprojekt som kan åstadkomma en förändring. Vi hoppas att få ett bra gensvar från modeföretag både regionalt och nationellt, säger Jan Carlsson som är projektledare för forskningsplattformen.

Från konstnärliga studios till distans- och detaljhandel

Mode är ett fenomen som attraherar och påverkar oss alla. Modeindustrin är också en av de äldsta näringsgrenarna och en av de viktigaste drivkrafterna i samhället. Forskningen inom mode och textil samlas på Textilhögskolan i flera forskningsstudios med inriktning mot design, fashion logistics och fashion management . Här tittar man exempelvis på hela sambandet mellan design till dess plagget når slutanvändaren. En annan del av programmet behandlar konsumentbeteende, handel och tjänster. Här medverkar forskare inom marknadsföring och management och dessa finns framför allt på Institutionen för data- och affärsvetenskap.

Samtidigt som mode attraherar många så konsumerar vi kläder i enorma mängder. Helt klart är att vi i framtiden inte kan konsumera på det sätt som vi gör idag med ökande befolkningstillväxt och slöseri med naturresurser. Det textila avfallet omfattar idag 70 miljarder ton. Därför är också den forskning inom återvinning av textilt avfall som bedrivs på Institutionen Ingenjörshögskolan involverad. På Institutionen för pedagogik finns CAV, Centrum för arbetsvetenskap vars forskare bland annat kommer att granska företags uthållighet och livskraft.

Björn Brorström och Jan Carlsson– Dessutom kan vi också knyta forskare från Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan till F3. De kommer att studera kulturutbudets betydelse för utveckling av samhälle och näringsliv, tillägger Björn Brorström som på bild syns tillsammans med Jan Carlsson.

Totalt involveras drygt 50 forskare från i stort sett alla högskolans institutioner. Det blir därmed det största tvärvetenskapliga projektet i högskolans historia.

En intresseanmälan gjordes nyligen till KK-stiftelsen och meningen är ansökan om att bli en KK-profil ska lämnas in i början av september. Blir det ett ja så innebär det sex miljoner under en åttaårsperiod. Totalt 36 miljoner kronor. Motkravet är att högskolan och företag ska gå in med lika mycket medel.

– Vi hoppas att vi får klartecken kring årsskiftet, men vår satsning på det här området är inte beroende av utgången. F3 är större än KK-profilen, säger Jan Carlsson. Det här för bra för att bara låta gå förbi, det är först nu allt börjar falla på plats och högskolan kan vara med och utveckla det textila modeområdet.

Fakta

KK-profil: Målet är att ett lärosäte på ett systematiskt sätt och under en längre period ska bygga upp och verka som en konkurrenskraftig forskningsmiljö inom ett väl avgränsat och för näringslivet viktigt kunskapsområde. Näringslivets insats ska uppgå till minst 50% av totala satsningen.

För att stärka svensk forskning och utveckla näringslivet har KK-stiftelsen stött uppbyggandet av profilerade forskningsmiljöer vid nya högskolor och universitet. I en profilsatsning utvecklar en högskola tillsammans med flera företag ett unikt forskningskoncept som är internationellt konkurrenskraftigt. Därefter byggs en kvalificerad forskningsmiljö upp kring detta koncept.

Profilsatsningarna är långsiktiga. Stiftelsen har satsat sammanlagt 21-36 miljoner i upp till sex år och näringslivet har bidragit med lika mycket. Avsikten är att forskningen under denna period ska etableras så väl att den kan leva vidare med annan finansiering. Forskningsprofilen ska passa in i högskolans utveckling och strategi. Den ska ha koppling både till högskolans grundutbildning och forskning. Forskningsmiljöer som fått stöd av KK-stiftelsen finns inom så vitt skilda områden som data, IT, miljö, ekonomi och elektronik.

Text och portättfoto: Annie Andréasson
Modebild: Henrik L. Bengtsson