Huvudmeny

2011-10-11 08:00

Boråsmodellen för sophantering sprider sig ända till Brasilien


Waste Recovery-projektet sprider sig över världen och har nu etablerats i ännu ett land; Brasilien. Representanter från Borås besökte i slutet av september tre städer i landet. Resultatet blev konkreta arbetsplaner och stor optimism inför framtiden. – Nu är vi verkligen igång! Det här projektet har växt från ett litet biståndsprojekt till något mycket större och mer kommersiellt än vi någonsin vågat hoppas på. Detta trodde jag aldrig skulle hända på bara fem år, säger Olle Engström, projektledare vid Högskolan i Borås och en av männen bakom Waste Recovery.

Målet med Waste Recovery Brazil är att skapa förutsättningar för ett fördjupat samarbete inom återvinning med utbildning, teknikspridning och gröna affärer. Projektet finansieras av Vinnova och får en extra tyngd av att Sverige och Brasilien skrivit på avtal om att öka det bilaterala samarbetet på områden som miljö, klimat och energi, och även skrivit på ett bilateralt avtal om samarbete inom bioenergi. 

– Vi har länge tyckt att Brasilien är ett intressant land att samarbeta med och har tidigare besökt dem och delegationer från landet har varit här i Borås för att lära sig mer om Waste Recovery. Förra året blev vi inbjudna att vara med på en road show, SymbioCity (länk till nyhet), då vi reste runt i flera städer och berättade om Waste Recovery, säger Hans Björk, prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan.

Sophög

På marknaden São Sebastião i Fortaleza i Brasilien slängs varje dag omkring 5,5 ton organiskt avfall. Med hjälp av Waste Recovery-projektet kan marknaden i framtiden bli självförsörjande på el.

”Deras projekt, inte vårt”
Det var i och med SymbioCity som man kom i kontakt med staden Fortaleza som nu är en av de städer som skrivit på arbetsplaner om samarbete inom projektet. Staden har cirka 2 miljoner invånare och att lilla Borås kan komma med lösningar för deras sophantering tycker Hans Björk känns häftigt.

– Det som är viktigt att poängtera är att detta inte är vårt projekt utan i första hand städernas. Vi ska gemensamt ta fram vilka kompetenser som behövs men vi är inga försäljare, vilket de här städerna uppskattar. Tanken är att skapa en långsiktighet i kompetensutveckling, forskningsutbyte och bilateralt samarbete, säger Hans Björk.

Målet för staden är att tillsammans med Waste Recovery och lokala entrepenörer bygga en pilotanläggning för biogas vid den lokala fruktmarknaden. De andra två städerna involverade i projektet är Macae och Sobral.

Handgripligt samarbete
I Fortaleza är redan planer på en biogasanläggning på en av stadens fruktmarknader på gång, liknande den i Sleman, Indonesien. Till skillnad från det indonesiska samarbetet som var biståndsfinansierat kommer pengarna i Brasilien från företag vilket gör att projektet drivs kommersiellt.

– Det är väldigt positivt att projektet fått sådan enorm respons. Jag visste inte vad vi kunde förvänta oss i Brasilien men alla tre städerna har varit oerhört positiva. Det är också roligt att arbetet i Fortaleza är så pass långt framskridet med fokus på en fruktmarknad i staden, det gör att vi är nära ett mer handgripligt samarbete, säger Andreas Ulveström, Borås Energi.

Nästa steg i samarbetet är att de tre brasilianska städernas representanter bjuds in till Borås i november då de ska presentera vad de behöver hjälp med på en mer konkret nivå så att projekten kan starta 2012.

Olle Engström och Luizianne LisOlle Engström och Luizianne Lis, borgmästare 
i Fortaleza, skriver på arbetsplanen för stadens 
Waste Recovery-projekt. 

FAKTA
- Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Energi, SP, Borås Stad och Högskolan i Borås. Konceptet bygger på att universitet, samhälle och näringsliv engageras och involveras i arbetet, både i Borås som i samarbetsorterna. Det ger en långsiktig och hållbar lösning. Ett mål som man vill uppnå är ett resurssnålare samhälle som inte är beroende av fossila bränslen.
- Städerna man samarbetar med i Brasilien är Fortaleza, Macae och Sobral.
- Projektet Waste Recovery Brazil startade  1 december 2010.

Läs mer:
Waste Recovery i Indonesien.
Waste Recovery blogg.

Text: Ida Borenstein
Foto: Hans Björk