Huvudmeny

2011-11-17 09:05

Satsning på postdoktorer


För att stärka högskolans forskningsområden beslutade styrelsen att satsa 30 miljoner kronor av budgeten 2010-2012 på an­­ställning av post­doktorer. Vi sökte upp tre av högskolans 13 postdoktorer för att höra mer om vad det innebär att vara postdoktor.

Anna VallgårdaAnna Vallgårda har en två-årig postdoktorstjänst på Textilhögskolan. Hon tog sin doktorsexamen i Interactions Design, vid IT Universitet i Köpenhamn.

Hur ser din tjänst på högskolan ut?

- Tjänsten är uppdelad mellan 20 procent undervisning och 80 procent forskning. Jag har även uppdrag som studierektor för vår nya PhD-skola inom konstnärlig forskning. För undervisning har jag haft doktorandkurser och en masterkurs. Inom forskningen har jag jobbat med projekt för Smart Textile Design.

Vilka fördelar ser du med din tjänst?

- Fördelen är absolut att man har ordentlig tid att forska utan att man är helt uteslutet från det som pågår på institutionen. Jag skulle inte velat ha en tjänst utan undervisning, men jag uppskattar verkligen min tid till fördjupning. 

- Det enda som inte varit helt optimalt är att jag bara blev anställd ett år i tagit. Vanligtvis är en tjänst som postdoktor på två år. Ytterligare ett år gör stor skillnad för hur man planerar sin tid och vilka projekt man hinner med, särskilt för empiriskt arbete.

Använder du din position för att nätverka utanför högskolan?

- Jag har nog varit fokuserat in-house eftersom jag kom utifrån. Men jag har självklart genom deltagande i konferenser och projekt-ansökan ökat mitt kontaktnät. Att nätverka är viktigt för min egen del, men också för att hjälpa nya doktorander att få externa kontakter.

Anita PettersonAnita Pettersson har en två-årig postdoktorstjänst vid Institutionen Ingenjörshögskolan. Hon tog sin doktorsexamen i förbränningsteknik vid Chalmers.

Hur ser din tjänst på högskolan ut?

- Den handlar till stor del om att forska. Förutom forskningen undervisar jag för master-studenter och handleder deras uppsatser.

Vilka fördelar ser du med din tjänst?

- Det är en fantastisk möjlighet att få ägna sig åt forskning! Mitt grundprojektet var att färdigställa ett forskningslabb men just nu är jag projektledare för ett projekt om samförbränning av animaliskt avfall inom ramen för Waste Refinery.

Använder du din position för att nätverka utanför högskolan?

- Att nätverka är en naturlig del av arbetet. Att ingå i forskningsprojekt innebär att man träffar andra som är intresserade av ämnet. Dessutom försöker jag hålla mig uppdaterad genom att åka på forskningsmöten. Jag är snart på väg till Norge för en konferens med andra europeiska forskare.

Elisabeth Persson har en tjänst som postdoktor vid Institutionen för pedagogik under två år. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2009 med en avhandling som handlar om blivande matematiklärares utbildning och deras första år i yrket.

Hur ser din tjänst på högskolan ut?

- Tjänsten omfattar 80 procent forskning och 20 procent institutionstjänstgöring. Det senare innebär framförallt undervisning och handledning men också att jag ingår i ett rådgivande organ till biträdande prefekt för grundutbildningen.

Vilka fördelar ser du med din tjänst?

- Under första året hade jag förmånen att få starta upp och genomföra datainsamling i forskningsprojektet 'Inkludering för måluppfyllelse'. Inom ramen för projektet har jag fått ta en aktiv roll i att ansöka om forskningsmedel från externa finansiärer.

- Att skriva artiklar och andra publikationer ingår som en viktig del av postdoktortjänsten och mitt andra år ger mig utökade möjligheter till just detta. Det är viktigt då det ofta tar tid att få artiklar granskade och publicerade i framförallt internationella tidskrifter. Att delta och presentera forskningsresultat vid nationella och internationella konferenser ingår också tjänsten.

Använder du din position för att nätverka utanför högskolan?

- Under första året deltog jag i den utbildning för handledning av doktorander som anordnas av CLU vid högskolan. Jag är lärarrepresentant i Lärarutbildningsnämnden till och med januari 2012 då nämnden avskaffas. 

- Tjänsten har gett mig möjlighet att utveckla nya nätverkskontakter inom forskningsområdet. Samtidigt har det inneburit att jag aktivt har kunnat vidmakthålla de nätverk inom områdena matematikdidaktik och didaktikdesign som jag sedan doktorandtiden vid Stockholms universitet ingår i.

- För mig har det varit en fantastisk möjlighet att få en tjänst som postdoktor. Det har inneburit att jag kan ägna mig åt forskning och samla in data som kan generera publikationer lång tid framöver!

Postdoktorer som ingår i satsningen

Jenny Johannisson, Helena Francke, Johan Löfhede, Anita Pettersson, Sung Wo Choo, Anna Vallgårda, Lena Berglin, Torbjörn Ljungqvist, Anita Eriksson, Peter Erlandssson, Elisabeth Persson, Catarina Björk Brämberg och Helen Elden.

Fakta: En postdoktor ägnar sig åt forskning och undervisning. För att kunna påbörja en anställning som postdoktor krävs doktorsexamen. Vid ansökningstillfället skall det vara högst ett år kvar till disputation. En postdoktor har normalt erhållit sin doktorsexamen från ett annat lärosäte.

Text: Paulin Nande
Foto: Solveig Klug / Privat