Huvudmeny

2011-12-13 10:49

Heldag om evidensbaserad praktik


Den 1 december bjöd FoU Sjuhärad Välfärd och Sjuhärads kommunalförbund in till en dag om evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Över 150 deltagare fick inspiration och fakta om hur en sådan praktik kan byggas upp. En av föreläsarna var Lars Oscarsson, professor i socialt arbete.

Bild på föreläsningsdeltagare.Deltagarna vid seminariedagen var personal och chefer från kommunerna i Sjuhärad, men även från Göteborg och Skaraborg samt från Västra Götalandsregionen.

Marit Grönberg EskelI den första föreläsningen talade Marit Grönberg Eskel, plattformsledare vid FoU Välfärd Värmland, om delaktighet och brukarmedverkan.

– Evidensbaserad praktik består av tre delar, sa hon. Bästa tillgängliga kunskap, professionell kompetens och brukarnas inflytande. Brukarinflytande handlar om medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet.

Det här inflytandet kan utövas på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå i exempelvis brukarråd, fokusgrupper och dialoger.

– Men ibland är det svårt att hitta representanter, till exempel kring skambelagda områden som omhändertagande av barn, sa Marit Grönberg Eskel. Det finns också risk för beroendesituationer mellan brukare och personal.

Ett sätt att undvika etiskt problematiska situationer för brukarna är om två kommuner byter personal med varandra i arbetet med brukarinflytande. Då blir det lättare för personalen att ta till sig kritik och lättare för brukarna att säga vad de tycker.

– Att införa brukarinflytande är ett arbete som måste hållas igång och som tar tid. Vi måste minnas att det är skillnad på brukarinformation och brukarinflytande. Det gäller att bestämma sig: vad menar vi med brukarinflytande? Vad menar vi inte? När ska det användas? Hur? Och med vilka?

Mer komplext än medicin

Nästa föreläsare var Camilla Sköld, som är projektledare inom Vård och omsorg på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Hon ansvarar på nationell nivå för att stötta kommunerna i att arbeta evidensbaserat.

Camilla SköldHon inledde med att jämföra evidensbaserad medicin med evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Socialt arbete är ofta mycket mer komplext än medicin.

– Vi behöver reflekterande och granskande praktiker för att inse att samband inte är det samma som orsak, att brist på bevis kan bero på att bevis aldrig har eftersökts och att effekter i stora grupper inte behöver betyda effekter i subgrupper och vice versa.

För att utveckla evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är det viktigt med ett samspel mellan lokal och nationell nivå.

– Det krävs också en dialog mellan olika nivåer, sa Camilla Sköld. Vi ska stödja de lokala processerna och ta tillvara en del av kunskapen på nationell nivå. Små kommuner kan behöva gå ihop regionalt för vissa frågor kring evidensbaserad praktik.

Hur går det med det nationella projektet för evidensbaserad praktik, EBP?

– Det går framåt och det har hänt jättemycket de senaste två åren. Till exempel har alla län börjat bygga upp stödfunktioner och tanken om EBP har landat hos cheferna. Nu efterfrågas det även av de förtroendevalda. Det har nog alltid efterfrågats av fotfolket, men innebär en stor omställning när man börjar arbeta så. Det känns roligt att vi är på gång och verkligen håller på att höja kvaliteten.

Brukaren i centrum

Lars Oscarsson från Örebro Universitet och Ersta Sköndal Högskola föreläste om hur den evidensbaserade praktiken kan vara till nytta för individen.

Lars Oscarsson– Effektstudier ger bara svar på hur en metod fungerar på gruppnivå, och inte på individnivå, sa han. Därför kan man inte bara göra exakt det som forskningen säger. Professionens bedömningar måste vägas in när man väljer insatser.

Den bästa metoden för att utvärdera insatsernas effekter är dubbelblind randomiserade tester (RCT). Men det kan vara svårt att göra dem inom socialtjänsten, bland annat på grund av problem med att hitta homogena grupper, med att göra insatser på ett standardiserat sätt och att insatserna påverkas av utförande socialarbetares personlighet och erfarenhet.

Det gäller också att ha i åtanke att brukaren ska vara i centrum och bör ses som en agent i sitt eget förändringsarbete, där praktikern kan sägas vara katalysatorn. För brukaren är det viktigt att bli förstådd, accepterad och lyssnad på och att få stöd för att hantera kriser och prova nya sätt att agera.

– Min slutsats är att en evidensbaserad praktik kräver en kombination av forskningsstöd, ett professionellt förhållningssätt och organisatoriskt utrymme och resurser för implementering.

Hur ser du på möjligheterna för socialtjänsten att arbeta evidensbaserat?

– De både kan göra det, bör göra det och måste göra det! Men de får inte glömma perspektivet att forskningen kan ge en del av svaret och att resten av svaret kommer från praktiken och brukaren. Då leder det antagligen till bättre insatser ur allas perspektiv, säger Lars Oscarsson.

Föreläsningsdagen avslutades med information och diskussioner om vad FoU Sjuhärad Välfärd och Sjuhärads kommunalförbund har gjort och kan göra framöver.

 

FAKTA//Så här arbetar man evidensbaserat, enligt Lars Oscarsson:

  1. Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens/brukarens problem eller behov.
  2. Man söker bästa möjliga stöd (i första hand från forskning) för att besvara frågan.
  3. Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet, effekt och användbarhet.
  4. Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska erfarenheten, och b) klientens värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska tillstånd samt förutsättningar i övrigt.
  5. Man kommer tillsammans med klienten fram till lämplig insats, som sedan genomförs.
  6. Man utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-5 för att förbättra processen.

 

FAKTA//Så här definierar regeringen och SKL evidensbaserad praktik:

  • Det har tre kunskapskällor: forskare, brukaren och praktikern.
  • Det är ett förhållningssätt med ett ständigt och systematiskt lärande.
  • Kunskap kan komma från forskning med olika vetenskapliga metoder inom olika vetenskapliga discipliner.
  • Kunskap genereras även i det praktiska arbetet. Brukare och de professionella är även de viktiga kunskapskällor.

 

Några deltagare om föreläsningsdagen:

 

Lena BlomdalenLena Blomdalen, socialassistent på IFO Vuxen i Borås:
– Det är bra att få en inblick i den verksamhet FoU Sjuhärad Välfärd har och veta vad de kan erbjuda. Jag tycker också det är bra med påminnelser om brukarperspektivet och vikten av utvärdering. Vi försöker arbeta evidensbaserat enligt nationella riktlinjer, men det går alltid att förbättra det man gör.

 

Thomas KarlssonThomas Karlsson, sektionschef Vuxensektionen vid socialpsykiatrin i Falköping:

– Vi är här från min arbetsplats för att lära mer om evidensbaserad socialtjänst. Vi följer de riktlinjer som finns och hänger med i utvecklingen. Jag tycker att föreläsningarna och föreläsarna idag har varit väldigt bra med mycket matnyttig information.

 

Linda AndreassonLinda Andreasson, områdeschef för Särskilt boende och hemtjänst i Herrljunga:

– Dagen har varit bra och mycket inspirerande. Det är bra att lära mer om hur man kan jobba vidare med brukarinflytande med de resurser vi har, och fundera över om vi ställer frågan om hur brukarna vill ha det? Att till exempel få bestämma mer kring en så synbart enkelt sak som hur man själv ska duscha kan vara en typ av brukarinflytande.

Här kan du läsa mer om EBP: 

FoU Sjuhärad Välfärd - Evidensbaserad praktik

Sjuhärads kommunalförbund - Kunskapsbaserad socialtjänst

Text och foto: Lena M Fredriksson