Huvudmeny

2011-12-16 08:00

Hur såg barns läsande ut för hundra år sedan?


Barn och ungdomars läsande är ett ämne som ofta debatteras, både i biblioteksvärlden och i övriga samhället. Genom ett unikt material bestående av intervjuer med biblioteksveteraner som var barn under 1900-talets första hälft har Mats Dolatkhah försökt ta reda på hur barns läsande i Sverige sett ut förr.

Mats Dolatkhah disputerar fredag 16 december i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås med sin avhandling "Det läsande barnet: minnen av läspraktiker 1900-1940".

– Debatten kring barns läsande har fått mig att fundera över hur det såg ut tidigare. Det finns forskning om läsande i skolan och på bibliotek, men då handlar det till största delen om vad vuxna ville att barn skulle läsa. Men hur har barnets eget läsande sett ut genom tiderna?

Intervjuskatt från 1970-talet

Mats baserar sin avhandling på ett unikt material, en intervjuskatt på gamla kassettband och maskinskrivna dokument från 1970-talet, som nu är digitaliserat och tillgängligt i BADA. Då gjorde studenter vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan undersökningar där äldre biblioteksveteraner intervjuades om bland annat barndomens läsande. Frågorna gällde vad de läste, om det fanns böcker hemma, och hur läsandet i skolan såg ut när de var barn, under perioden 1900-1940.

– Jag har delvis haft ett explorativt tillvägagångssätt, jag visste inte exakt vad jag letade efter eller vad som fanns i samlingen när jag började mitt arbete.

En annan relation till barn

Med avhandlingen vill Mats bidra till ett historiskt perspektiv i den debatt som råder om barns och ungdomars läsande i dag. Det fokuseras ofta på dagens snabba tekniska utveckling, men även sociala och ekonomiska aspekter bör tas i akt.

– Relationen mellan barn och vuxna är i dag helt annorlunda jämfört med den tidsperiod jag har studerat. Då var den vuxna mycket mer auktoritär i många miljöer, och några informanter ger uttryck för att man som barn fick finna sig i olika situationer utan att ifrågasätta. Det gällde även läsningen.  Idag finns ett intresse för hur exempelvis barnbibliotek kan bidra till att stärka barns egenmakt, och hur barn och unga kan bjudas in och bli ”delaktiga” i en verksamhet.

För hundra år sedan var det inte självklart att lärare, föräldrar och andra vuxna ansåg att barn från fattigare förhållanden borde utveckla sitt läsande, eftersom de ändå inte ansågs ha nytta av det i livet. I dag handlar tankar om barns läsande ofta om att lägga en grund för högre utbildning och att läsande ses som något bra för alla barn är ett mer vedertaget synsätt.

Avhandling: "Det läsande barnet: minnen av läspraktiker 1900-1940" 
Disputation: Fredag 16 december kl. 13:00-17:30, sal M506, Högskolan i Borås
Samlingen Biblioteksminnen.
 

 

Text: Ida Borenstein
Foto: Erik Wasselius