Huvudmeny

2011-02-11 09:00

Första pilotanläggningen enligt Boråsmodell invigd – i Indonesien


Varje dag slängdes flera ton frukt på fruktmarknaden i Sleman, Indonesien, men inte nu längre och det tack vare Borås. Numer producerar en biogasanläggning el av det tidigare värdelösa avfallet. Torsdagen den 10 februari invigdes den första pilotanläggningen som aktörssamverkansgruppen Waste Recovery står bakom. – Borås är en förebild och det ni gör kommer att gynna hela Sverige, sa Ewa Polano, svensk ambassadör i Indonesien vid den pampiga invigningen i Yogyakarta.

Gruppbild

En stor del av Boråsmodellen går ut på samverkan och partnerskap. Här en stor del av de involverade svenskarna och indonesier tillsammans med den svenska ambassadören Ewa Polano samlade innan de for till invigningen av pilotanläggningen.

Ett stort pressuppbåd och flera hundra inbjudna gäster kom under torsdagen till fruktmarknaden i Sleman som tillhör miljonstaden Yogyakarta. I 35 gradig hetta samlades de inbjudna gästerna för att i skydd av ett enormt partytält fira händelsen, men framför allt med egna ögon se den pilotanläggning där man av skalen från den ruttna frukten gör biogas som omvandlas till el och som sedan kan användas av handlarna i området. En anläggning som gör att de inte längre släpper ut växthusgaser utan också slipper köpa el – nu producerar de sin egen.

Gammal frukt

På kärror körs den gamla frukten upp till själva biogasanläggningen. Runt fyra ton fruktavfall kan man ta emot per dygn och få fram 350 kubikmeter biogas.

2006 inleddes samarbetet mellan Borås, som representeras av Högskolan i Borås, Borås Energi & Miljö, Borås Stad samt SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och representanterna från Yogyakarta med Gadjah Madja universitetet i spetsen, de involverade frukthandlarna och stadens styrande. Den pilotanläggning som nu står klar är ett slående bevis på att man med tämligen små medel kan göra stora förändringar som ger en renare miljö och bättre levnadsvillkor. För det är just det som Boråsmodellen går ut på. Det är ett framgångskoncept som väcker intresse över hela världen. Sopor och avfall är ett växande problem och på flera håll i världen håller man bildligt talat på att kvävas i sopor.

– Det här är ett gott exempel på vad vi kan åstadkomma tillsammans och att det går att göra förändring. Vi är stolta över att kunna dela med oss av våra erfarenheter från Borås och det är en ära att få glädjas med er idag, sa Olle Engström projektledare vid Högskolan i Borås, men också Boråspolitiker och initiativtagare den så lyckade Boråsmodellen.

”Win-win”-situation

En hel delegation från Borås fanns på plats vid invigningen på andra sidan jordklotet. Samtliga är överrens om att det inte handlar om bistånd utan en ”win-win”-situation för alla parter.

– Vi arbetar för en bättre miljö. Miljöproblem har inga landsgränser. Vi får internationell kunskap och erfarenhet, säger Gunnar Peters, VD på Borås Energi och Miljö. Han poängterar att man inte lagt ner några pengar på projektet. Det är delvis finansierat av Tillväxtverket, men även Gadjah Madja universitet och frukthandlarna har investerat medel. Totalt har pilotanläggningen kostat runt 2,3 miljoner kronor. Gunnar Peters ser bara möjligheter för Borås.

– Jag kan tänka mig att man kan ta fram mindre enheter i containerformat, gärna då i Borås, som enkelt kan forslas till den plats där man vill ha dem.

RundvisningHögskolans professor Mohammad Taherzadeh visade runt Ewa Polano i pilotanläggningen. Mediauppbådet var stort och varje steg följdes av ett 20-tal journalister.
– Vi vill skapa en bättre miljö i världen och tillväxt i Sverige, säger Mohammad Taherzadeh.

En förutsättning för projektet är partnerskap och utbildning. Chefen för kooperativet och de involverade myndighetspersoner har bland annat utbildats i miljöfrågor. Pär Carlsson, också han från Borås Energi och Miljö, har varit med och undervisat den personal som ska sköta anläggningen. Han har också kvalitetssäkrat dokumentationen så att det klart framgår vem som gör vad. Vilka som äger anläggningen och vem som driver, underhåller och eventuellt betalar om något skulle hända.

– Det är ett krav för att projektet ska fortsätta, även efter att vi lämnat över det, säger han.

Skolexempel på samarbete

Annika Siwertz som är Sidas representant i Indonesien menar att Boråsmodellen är ett av de bästa exemplen hon sett på bistånd.
– Vi har investerat i väldigt lite pengar. Aktörssamverkan har drivits perfekt, mycket tack vare driftiga nyckelpersoner som Olle Engström och Mohammad Taherzadeh. Det handlar om att bana väg för partnerskap. Sättet att involvera universitet, kommun och näringsliv är en framgångsfaktor.

Även Ewa Polano är nöjd och hon hoppas att Boråsmodellen sprider ringar på vattnet och generar i ytterligare samarbetsprojekt.
– Det är precis så här den svenska regeringen och Indonesien vill se samarbetsprojekt. Ett utbyte av erfarenheter, kunskap och partnerskap där man löser problem tillsammans.

Vid diskussioner före invigningen avslöjade Ewa Polano att hon gärna ser Yogyakarta som en av de framtida miljöstäderna i Indonesien. Sultanen för distriktet skulle också närvara vid invigningsceremonin, men fick i sista stund lämna återbud. Hans ersättare tryckte tillsammans med Ewa Polano på den symboliska knapp som startade elektriciteten på marknaden.

Olle Engström och Ewa Polano

Olle Engström är en av de nyckelpersoner som arbetat för pilotanläggningen i Indonesien. Han och initiativet fick mycket beröm av den svenska ambassadören Ewa Polano.

Fakta:

Ända sedan 80-talet har man i Borås arbetat för att bli ett föredöme inom avfallshantering. Idag återvinns avfall bland annat tas biogas hand om på den gamla avfallsdeponin Sobacken. Biobränsle som bland annat driver 60 lokala bussar. Högskolan i Borås ger utbildning i återvinning och fick 2010 examensrättigheter att bedriva forskarutbildning i området resursåtervinning. Bakom Waste Recovery, aktörssamverkan står Högskolan i Borås, Borås Stad och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Borås Energi och Miljö. Konceptet bygger på att universitet, stadsstyrning och näringsliv engageras och involveras i arbetet, både i Borås som i samarbetsorterna. Det ger en långsiktig och hållbar lösning. Ett mål som man vill uppnå är ett resurssnålare samhälle som inte är beroende av fossila bränslen.

Text och foto: Annie Andréasson