Huvudmeny

2011-03-14 08:00

Bildning fokus i ny Humboldtbok


Den i höstas publicerade skriften "Från Högskolan i Borås till Humboldt: Den svenska högskolans roll i en motsägelsefull tid", blev flitigt uppmärksammad både inom akademin och i massmedia. Bland annat omnämndes boken i tjugotalet dagstidningar.

Catta Torhell, Johan Sundeen och Maria Lindh med de två Humboldtvolymerna.

Catta Torhell, Johan Sundeen och Maria Lindh med de två Humboldtvolymerna.

I Smålandsposten skrev Martin Tunström att: ”De Humboltdska idealen står sig än. I en torftig högskolepolitisk debatt har Högskolan i Borås bidragit med att ge fördjupning.” En bloggare utnämnde boken till 2010 års viktigaste inlägg om utvecklingstrender i det svenska högskolelandskapet.

Nu presenteras en uppföljare. Den har samma huvudtitel, det vill säga Från Högskolan i Borås till Humboldt, men en annan undertitel: ”Bildning och kunskapskulturer”.

– Vi hoppas och tror att även den nya volymen kommer att stimulera till debatt och meningsutbyten om högre utbildning och forskning, säger Maria Lindh. Hon har, tillsammans med Johan Sundeen och Catta Torhell, varit redaktör för skriften.

Arvet från Humboldt
I den nya boken medverkar agrarhistorikern Janken Myrdal, nationalekonomen Lars Calmfors, filosofen Hans Ruin, vetenskapsteoretikern Jan Nolin samt rektorn för Högskolan på Gotland Jörgen Tholin.

Artiklarna tar upp angelägna ämnen som förhållandet mellan humanvetenskap och naturvetenskap; vikten av att forskare deltar i samhällsdebatten; följderna för de vetenskapliga disciplinerna av nya, digitala publiceringsmönster.

I boken diskuteras också hur arvet från Humboldt ska förstås och tas tillvara samt ges handfasta exempel på hur Högskolan på Gotland arbetar med bildning inom ramen för utbildningsformen Liberal Education.

– Av universitet och högskolor kan förväntas att de ska vara plattformar för ett aktivt medborgarskap och ge generöst utrymme för personlig utveckling driven av ett nyfiket och fritt kunskapssökande, säger Johan Sundeen.

Han pekar på att bildningsbegreppet framstår som centralt i ifrågasättandet av en instrumentell och ekonomistisk syn på högre utbildning och forskning.

– Vi kan idag förmärka ett ökat försvar för kunskapssökandets egenvärde.

Vid den välbesökta bokpresentationen framhölls behovet av föra ett aldrig upphörande samtal om meningen med högre utbildning och forskning. Sådana diskussioner gör lärosätena bättre rustade att hantera dagens och morgondagens utmaningar. Det framhölls också att bildningstanken kan fungera som en ingång till möten mellan discipliner och samarbeten mellan vetenskapsområden.

Boken finns tillgänglig i sin helhet i högskolans akademiska digitala arkiv, BADA. Du finner den här.

Foto: Annie Andréasson