Huvudmeny

2011-06-08 11:19

Bibliotekarie till havs


Hallå där Emma Magnusson en av 400 anställda som jobbar i en flytande bokhandel. Hur hamnade du där?

– Jag är volontär på Logos Hope, en före detta bilfärja omgjord till världens största flytande bokhandel. Vi är runt 400 kristna från 45 olika nationer som seglar världen över för att sprida ”knowledge, help and hope”. Ombord jobbar jag som Office Manager för vårt besöksdäck där bokhandeln ligger. Det innebär bland annat att jag är ansvarig för schemaläggning (vi är ungefär 70 personer i teamet), utbildning och säkerhetsträning, manualer, bokdonationer, databasen för vad vi har i lager, på däck och vad som kommer i containrar samt allmän administration.

Båten har lagt till i Kingston, Jamaica.

Hur fick du höra talas om båten?
– Jag hittade en tidningsartikel om Logos Hope i ett skyddsrum i källaren på gymnasiet. Tre saker var intressanta för mig: Den internationella besättningen, att det var en båt och att det till stor del handlade om böcker. Sen dess har jag hållit mig uppdaterad och hösten 2008 besökte jag Logos Hope i Danmark. Skeppet var då fortfarande under konstruktion men skulle snart ersätta det tidigare skeppet som jag följt.

Varför gör du det?
– Det här var något som både tilltalade mig och skrämde mig från första början. I gymnasiet var jag för ung för att åka, och sedan satte jag upp alla möjliga hinder för mig själv. Men längtan att åka har alltid funnits där och till slut kände jag att nu var det dags att ta tag i det. Jag ville inte ångra att jag inte åkte.

Hur länge är du borta från Sverige?
– Jag mönstrade på i september 2009 med avsikten att stanna två år ombord. Just nu verkar det dock som om jag stannar en månad eller två extra för att hjälpa till att täcka under övergångsperioden, utbilda de nya och träna upp min efterföljare.

Vad utbildar du dig till?
– Jag är gymnasielärare och kompletterar med studier inom biblioteks- och informationsvetenskap. Jag vill ha en examen inom biblioteksområdet – det har blivit alldeles klart för mig!

Emma och hennes två kollegor, Sandie från Sydafrika och Ruth från USA, besöker en skola på Sri Lanka

På en liten skola väntade eleverna på oss i skuggan av ett träd. De visade upp ett drama för oss, och vi hade med oss en karta och visade var vi kom ifrån. Sandie till höger från Sydafrika, jag i mitten och Ruth från USA i blå t-shirt till vänster i bild.

 

Vilken nytta kommer du att ha av din erfarenhet i från båten?
– Det vet jag inte än, men att jag kommer ha nytta av det här äventyret är jag helt säker på. Jag har nu besökt 34 hamnar i 27 länder, i Karibien, Västafrika, Europa, Arabvärlden/Mellanöstern och nu är vi i Asien. Jag bor ihop med folk från 45 andra nationer och har bokstavligt talat vänner över hela världen. Jag har besökt bibliotek och träffat bibliotekarier i många olika länder. Jag har också erfarenhet från en stor bokhandel med i genomsnitt 3000 besökare per dag. Men detta handlar inte bara om att samla meriter för ett CV. Det handlar mer om att växa i sig själv och som medmänniska.

Kan du berätta lite mer om ditt jobb?
– Nu är vi på Sri Lanka. Den här gången har vi packat donationer för drygt 8000 euros för tio skolbibliotek. Den här gången har vi också gjort en enkel bibliotekskatalog i Excel och märkt alla 3800 böcker med Dewey Call Number och färgkodat dem. De är färdiga att sättas upp på hyllorna. Snart påbörjar vi en tredagars workshop om hur man sätter upp och använder ett bibliotek och sedan ska dessa böcker distribueras. Jag och några andra kommer därför att besöka Kilinochchi i de norra delarna av Sri Lanka, där militären nu försöker starta skolor och bygga upp samhällen igen efter inbördeskriget. Åtminstone några av dessa skolor får nu ett skolbibliotek, om än ett litet!

Workshop i hur man gör bokmärken, Sri Lanka
Den här bilden visar deltagarna i vår senaste workshop i Sri Lanka och de bokmärken de just gjort. Vi gör dem för att visa sätt att ta hand om böckerna (inga hundöron osv.) men individuella bokmärken tillåter också böcker att bli använda i flera klasser samtidigt när det inte finns tillräckligt med böcker. När lektionen är slut markerar eleverna var de är, nästa timme är det någon annan som läser samma bok. 

Text: Jennifer Tydén
Foto: Emma Magnusson