Huvudmeny

2011-07-04 13:42

Blivande rektor kritiserar rapport från Svenskt Näringsliv


Svenskt Näringslivs rapport "Konsten att strula till ett liv" fastslår att genomsnittsåldern för när en student etablerar sig på arbetsmarknaden har gått från 21 år i början av 1990-talet till 28 år idag. Utredningen menar att detta leder till samhällsekonomiska förluster och föreslår en rad åtgärder som ska ’stärka drivkrafterna att genomföra effektiva studier’. Högskolans prorektor Björn Brorström har läst rapporten.

Prorektor Björn Brorström är bekymrad över Svenskt Näringslivs rapport och framhåller att den är problematisk ur flera aspekter. Han är kritisk till rapportens slutsatser såväl som den koppling som utredarna gör mellan hög ungdomsarbetslöshet och genomströmningen inom högre utbildning. 

Studien påvisar en snabbare genomströmning för utbildningar inom teknik och medicin och långsammare inom samhällsvetenskap och humaniora. En betydande faktor är studenternas förväntningar om löneutveckling, enligt utredarna.

- Rapporten menar att läkare och ingenjörer som kommer att få en god löneutveckling, med hög ekonomisk avkastning på sin utbildning, påskyndar att färdigställa studierna. Humanister och samhällsvetare med sämre löneutveckling har däremot inte samma motiv för att avsluta sina studier och erhålla examina. Ett sådant resonemang och syn på studenter och högre utbildning är beklagligt.

Björn Brorström menar att det finns flera brister i rapporten som behöver bemötas och rättas till. Den mest grundläggande problematiken är synen på samhällsvetenskap och humaniora som rapporten förmedlar. Denna inställning, menar Björn Brorström, förstärks ytterligare i och med förslaget att differentiera studiemedelsbidragen till förmån för studenter som läser utbildningar som leder till hög ekonomisk avkastning.

- Anställningsbarhet är naturligtvis en viktig aspekt för en utbildning. Samtliga lärosäten gör prioriteringar utifrån resurser, arbetsmarknadens behov och nyttiggörandet. För nyttiggörandet innebär att se hur utbildning och forskning kan bidra till en gynnsam samhällelig utveckling. Det gäller att ha ett vidare och djupare perspektiv än det snäva perspektiv baserat på ett kortsiktigt effektivitetsideal som anläggs i utredningen, säger Björn Brorström.

- Vi har ansvar för att i forskning problematisera teknik och samhällsutvecklingen. Vi måste förmedla olika perspektiv och fler synsätt till våra studenter. Utbildning ska kompletteras med färdigheter för bildning och ett livslångt lärande.

Betydelsen av samhällsvetenskap och humaniora är grundläggande för en hållbar utveckling, poängterar Björn Brorström.

- En utveckling av ett hållbart samhälle är inte en fråga om bättre tekniker för energiutvinning och hantering av avfall. Det är en fråga om teknik i kombination med andra kunskaper. Det handlar om värderingar som präglar individernas beteende och om kunskaper kring hur långsiktigt hållbara ekonomier kan etableras.

- Ett hållbart samhälle handlar om hur förtroende för samhällsorganisationer upprätthålls och hur en tilltagande segregering kan förhindras och utvecklingen vändas, avslutar Björn Brorström.

Svenskt Näringslivs rapport "Konsten att strula till ett liv - Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete" har bemötts med massiva reaktioner och kritiserats för att gå emot idén om ett kunskapssamhälle. Som en motreaktion till rapporten har DIK, facket för akademiker som arbetar med kultur och kommunikation, startat facebook-gruppen ’Jag bidrar till samhällsnyttan’ facebook.com/jag bidrar. Närmare 10.000 personer har i dagsläget anslutit sig till gruppen.

Paulin Nande