Huvudmeny

2011-07-08 16:03

Samverkan för en bärkraftig utveckling


En hållbar utveckling måste beakta ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Det handlar i grund och botten om jordens bärkraft, vad som är möjligt ur befolkningsstruktur, resursfördelning, bosättningsmönster, teknologi. För att skapa en hållbar, bärkraftig utveckling i stadsdelen Hässleholmen i Borås startades projektet Bärkraft.

Under hösten 2008 startade samverkansprojektet Kedjan i Borås. Projektet var ett samarbete mellan kommundel Brämhult, Arbetsförmedlingen, Individ- och familjeomsorg och ett flertal andra samverkanspartners inom staden. Det övergripande syftet med Kedjan var att öka sysselsättningen hos de boende på Hässleholmen samt att förstärka samverkansmetoderna. Projektet Bärkraft, har varit ett av Kedjans flera delprojekt, vars syfte har varit att minska utanförskapet bland de boende på Hässleholmen i Borås. Bärkraft ingår i statens storstadssatsning för urban utveckling.

Roger Sträng, högskoleadjunkt och doktorand i pedagogik vid Högskolan i Östfold i Norge, har varit handledare och författare till projektets slutrapport.

- I Hammarkullen och Rinkeby har man lyckats vända mångfalden från belastning till tillgång. Istället för att känna sig udda känner de boende sig värdefulla för samhället. Ingen mår bra av att ständigt benämnas i termer av åtgärder. 

- Genom projektet Bärkraft har vi försökt stärka de boende på Hässleholmen och bryta de mönster som kan leda till att individer identifiera sig själva som någon i behov av stödinsatser, säger Roger Sträng.

Fokus på individens förmåga och vilja att ta ansvar

Bärkraft har haft som mål att öka förståelsen för betydelsen av attityder och värderingar i integrationsprocessen. En bärkraftig utveckling har den interna kulturen som en del av samverkansprocessen. 

Hans Johansson, före detta universitetsadjunkt från Regionalt UtvecklingsCentrum, RuC, och projektledare för Bärkraft berättar.

- Bärkraft har utgått ifrån frirumsmodellen som tidigare bara tillämpats inom skolans värld. I detta projekt ser man skolan och skolutveckling som exempel och förebild i utvecklingen av lokalsamhället som i detta fallet sker i Hässleholmen, säger Hans Johansson.

Den så kallade frirumsmodellen, framtagen av Gunnar Berg vid Mittuniversitetet, har varit vägledande för projektet. Frirumsmodellen är inriktad på individers förmåga och vilja att ta ansvar för sin situation och erövra sitt 'frirum'. Samtalen med boende på Hässleholmen har genomsyrats av modellens riktlinjer.

Förebyggande åtgärder för bestående samhällsutveckling

RuCs chef Gunilla E Magnusson poängterar betydelsen av att börja i tid, att undvika att 'slänga in jästen i degen'.

- Det handlar om att skapa självförtroende. Att få barn och ungdomar att känna 'jag kan, jag vill, jag vågar'. Stärkt självförtroende i unga år är enormt viktigt. Det gäller att det blir rätt från början, säger Gunilla E Magnusson.

I projektets slutrapport 'Bärkraft - Från skolutveckling till lokalsamhällesutveckling' skriver Roger Sträng att Sveriges stadsplanering länge inriktats på förbättrad infrastruktur och tekniska lösningar. Rapportens slutredovisning fastslår att beslutsfattare måste ta hänsyn till andra delar av människors vardag, som inte enbart tillgodoses av en utbyggd samhällsservice, för en önskad samhällsutveckling.

Slutrapporten kommer publiceras på RuCs hemsida www.hb.se/ped/ruc under hösten 2011.

Funktionen för kommunikation