Huvudmeny

2011-09-22 12:49

Patent placerar högskolan på kartan


Efter en nervkittlande process har högskolan fått sitt första patent. Upphovsmännen från Institutionen Ingenjörshögskolan har utifrån sina forskningsresultat tagit fram en effektiv förädlingsprocess som nu har patentskyddats.

Baserat på sina forskningsresultat har Mohammad Pourbafrani, Gergely Forgacs, Ilona Sarvari Horvath och Mohammad Taherzadeh från Institutionen Ingenjörshögskolan tagit fram en effektiv förädlingsprocess. 

Mohammad Taherzadeh poängterar vikten av att få patent på en uppfinning och förklarar att det ökar intresset för forskning från investerare och företag.

- Patent ger legitimitet. Det räcker inte med att forska och publicera akademiska artiklar. Investerare vill veta hur utfallet av forskningen lämpar sig för kommersialisering. Med patent händer plötsligt något, säger Mohammad Taherzadeh.

Förädlingsprocessen som forskarna tagit fram har en enorm potential för en internationell marknad men behovet finns även på lokal nivå. Boråsföretaget Brämhults juice AB har till exempel ett avfall på 1.000 ton citrusrester per månad och kan ha goda förtjänster av processen. Processen möjliggör för företag att till exempel sköta sin egen el- eller gasolförsörjning. 

I och med att forskarna förutsåg möjlighet med att kommersialisera forskningen av citrus restavfall bestämde de sig för att patentskydda resultatet innan det publicerades.

Nervkittlande och lärorik process

Patentprocessen blev en riktig rysare. Bland annat uppstod frågor om vem som egentligen ägde resultatet. Idén var forskarnas men den befintliga utrustningen som användes hade fyra olika ägare i ett konsortium. Efter förhandlingar beslutades att äganderättigheterna skulle lösas genom att utrustningen hyrdes för den tid de användes.

Innovationsrådgivare Daniel Yar Hamidi har varit högskolans ombud för patenterings-processen och en av nyckelpersonerna för framgången.

- Patent är ett sätt att offentliggöra och nyttiggöra forskningen. Ett patent gör forskningsresultat tillgängliga för alla. Det sätter högskolans forskning på kartan, säger Daniel Yar Hamidi.

Daniel Yar Hamidi berättar att processen varit oerhört lärorik. Patentering var nytt för alla inblandande, och det krävdes tålamod från ärendets handläggare.

- Vår handläggare på Patentverket gav oss konstruktiv kritik under hela resan. Att få vägledning och arbeta nära en sådan kompetent person var verkligen en nyttig erfarenhet, säger Daniel Yar Hamidi.

Ingrid Eklund, patentingenjör på Patentverket, var handläggare i ärendet och den som skulle bedöma om uppfinningen var unik.

- Mitt jobb är att säkerställa patentets kvalitet. Det som gjort detta ärende särskilt roligt att jobba med var att ombudet inte dragit sig för att höra av sig. Det är helt naturligt att det uppstår funderingar när det är första patenteringen. Och det är ju därför vi finns här, säger Ingrid Eklund.

Professionen är uppnådd

Mohammad Taherzadeh förklarar att patentering ökar intresset för forskning från investerare och företag. Han såg det första patentet som en stor personlig utmaning och tror att forskningen inom institutionen kan leda till ytterligare ett tiotal patent.

Marknaden för den nu patenterade förädlingsprocessen är som störst i Latinamerika, Centralamerika, södra Europa och delar i Asien. I och med patentet kan högskolan möta en nationellt och internationell marknad. Det är ett måste för att attrahera näringslivet och industriella partners.

- Vår nya rektors forskningssatsningar går inte att uppfylla utan patent. Utan publicering ingen vetenskap och utan patent ingen profession, säger Mohammad Taherzadeh.

Rektor Björn Brorström instämmer och gratulerar till framgången. 

- Det har varit en mödosam men lärorik process för högskolan. Att nyttiggöra forskningsresultat är en betydelsefull uppgift för oss. Patent skapar goda förutsättningar för att ge forskning praktisk relevans.


FAKTA
Patentärendet går under namnet ’Framställning av månghanda biprodukter från fasta citrusrester’. Uppfinningen är en effektiv förädlingsprocess som separerar giftiga material, som sedan kan tas tillvara på. Forskningslaget från Ingenjörshögskolans har bestått av Gergely Forgacs, Ilona Sarvari Horvath, Mohammad Pourbafrani och deras forskningsledare Mohammad Taherzadeh. Det är deras gemensamma forskningsresultat som har legat till grund för patentet, vilket gör dem till upphovsmän. Patentet ägs i sin tur av Inicia AB, som reglerats i avtal med forskarna.
 

Text: Paulin Nande