Huvudmeny

2011-09-26 12:05

Whistleblowers betalar ett högt pris


Att larma offentligt om missförhållanden på arbetsplatsen har ofta ett högt pris. Whistleblowers, visslare, blir ofta utsatta för repressalier. Många lämnar så småningom sitt jobb - eller blir undanskuffade. Det framkom vid höstens första CAV-seminarium.

”Whistleblower – en omistlig medarbetare eller illojal förrädare?” var rubriken på CAV-seminariet på Högskolan i Borås den 22 september. Slutsats? De som ”visslar” är ofta kompetenta, långvariga medarbetare med stort ansvar och som tycker att de gör det enda rätta när de lyfter fram missförhållanden eller oegentligheter i ljuset. Och de är sällan ensamma om sin kritik, till skillnad från den gängse bilden.

Ofta är det flera personer i en arbetsgrupp som upprörs över brister och felaktigheter, men när kritiken väl hamnar utanför den egna organisationen är det oftast en person som blir talesman för gruppen, whistleblower eller på svenska visslare.  Det berättade Ulla-Carin Hedin, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, som forskat om whistleblowers i svensk offentlig sektor. Trots att anställda har grundlagsskyddad rätt att uttala sig offentligt om verksamheten möts många kritiker av repressalier som hot, isolering och försämrade arbetsvillkor.

Karin Törnqvist har personlig erfarenhet av just det. Hon är civilingenjör och konsult och var den som uppmärksammade SVT-programmet Uppdrag granskning på projektet med nya elmätare som skulle installeras i hela Göteborg - ett projekt för 700 miljoner kronor där Göteborgs energi inte alls fick det man betalat för av leverantören. Innan hon vände sig till medierna hade både hon och andra försökt uppmärksamma projektledning, chefer och styrelse på missförhållandena: att göteborgarnas skattepengar slösades bort i ett enormt projekt utan kontroll och styrning.

– Jag tyckte inte att jag hade något val, säger Karin Törnqvist. Hade jag inte sagt något så hade det varit som att jag godtagit det hela. Men jag hade ingen aning om vilken uppståndelse det skulle bli.

En längre sammanfattning av seminariet kommer inom kort på www.hb.se/cav.

Text och bild: Lena Löfgren