Huvudmeny

2012-10-22 10:45

Stort utbildningsprojekt ska förbättra patientflödet på SÄS


Under snart ett år har ett utbildningsprojekt pågått bland sjukhusledningen på Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS. Totalt 130 personer i ledningsnivå berörs. Målet är att förbättra genomströmningen av patienter genom de olika vårddelarna från akutintag till vårdavdelning och operation.

Anki Snygg, verksamhetschef Anestesikliniken, Sven Erntsson, Verksamhetschef BUP, Rolf Jungnelius, verksamhetschef Kliniken för Hud/STD, Infektion, Vårdhygien och Öron-näsa-hals, och Suzanne Guregård, biträdande sjukhusdirektör. Foto: Pernilla Lundgren

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utbildningssatsningen görs i samarbete med Högskolan i Borås genom uppdragsutbildning och kursen som cheferna deltagit i heter Chefsutbildning i lean.

Lars Rex.-Vi har engagerat verksamhetschefer och sjukhusledning. Totalt 30 personer har träffast under tio halvdagar. Sedan har första linjens chefer, dvs. vårdlinjechefer, ekonomer, personalchefer och processägare träffats fyra heldagar. Sammanlagt berörs 130 personer, berättar Lars Rex som är cheföverläkare och samordnare för utbildningssatsningen på SÄS. Under hösten har man också haft seminarier där närmare 200 av sjukhusets 450 läkare har deltagit.

Inledde med kartläggning

Utbildningsprojektet inleddes i februari år. Under det första halvåret gjorde deltagarna en gedigen och jordnära kartläggning av de olika flödesdelarna i det akuta somatiska flödet, dvs. patienternas resa genom vården på sjukhuset. Man gjorde en genomgång av allt från patientens ankomst på akutmottagningen, vägen genom akutmottagningen, stödfunktioner som röntgen och labb, vidare ut till avdelning och operation.

-Sjukhusledningen har varit med och gjort intervjuer med patienter och medarbetare för att få en inblick hur det fungerar i verkligheten. De har samlat in fakta för att förstå. Nu har vi kommit till en fas där vi ska lösa de hinder och problem som har kommit fram i första fasen och lägga upp en plan för hur vi ska angripa problemen, förklarar Lars Rex.

Detta ska göras tillsammans med metodstödjare och tillsammans med medarbetare inom de olika arbetsområdena på sjukhuset. Steget som följer därefter är att gå in i verkligheten. De olika utbildningsgrupperna ska lösas upp och gå in i linjefasen, förklarar Lars Rex.

Man har på SÄS tidigare jobbat processorienterat, men inte så här fokuserat.

-Vi har nått alla första linjens chefer. Nästa steg är att involvera all personal med målet att uppnå förbättringar. Det handlar om att få till en struktur för att synliggöra de problem som uppstår i vardagen och därifrån göra förbättringar.

Märks detta för patienterna?

-Nja, inte ännu. Det som har märkts är väl just att ledningen har kommit ner på golvet, för att få en förståelse för de olika delarna i verksamheten på sjukhuset.

En viktig del ledningen på SÄS har fått lära sig är att visualisera kartläggningen, att synliggöra var flaskhalsarna i flödet uppstår och var i processen olika funktioner agerar. Detta har man gjort genom att använda sig av enkla vikväggar i en lokal vid personalmatsalen där flödesscheman, grafer och statistik har satts upp. Alltså tillgänglig för all personal under resans gång.

Peter Kammensjö.Peter Kammensjö, universitetslektor på Institutionen Ingenjörshögskolan på Högskolan i Borås, som lotsat sjukhusledningen genom kursen har stor erfarenhet av utbildning inom Bättrekonceptet.

Du har under många år jobbat med lean-kurser inom företag av olika storlek och med olika verksamhet. Det här var första gången du jobbade med lean på ett sjukhus. Vad var utmaningen i det här projektet?

-Det är med viss respekt man närmar sig en yrkeskår vars tjänster vi alla förr eller senare behöver. När arbetssätt handlar om liv och död så känns det ännu mer angeläget att välja rätt angreppssätt och rätt vokabulär i utbildningen. Jag har själv haft en brant inlärningskurva under det här året då jag har besökt lean-sjukhus i Sverige, England och USA för att lära av de bästa, parallellt med utbildningen. Den stora utmaningen har dock inte varit just sjukhus-kontexten utan snarare att man har velat åstadkomma en effekt på systemnivå. Ambitionen från sjukhusledningen har ända från starten varit att förändra hela systemet, inte att ”dutta” lite här eller där. Jag har aldrig förr jobbat med en så medveten och målinriktad ledning som SÄS sjukhusledning. Det betyder att utbildningen har handlat om hela kedjan av aktiviteter från ledningens strategiska arbete för de närmaste 3-5 åren till dagliga förbättringsmöten på alla medarbetarnivåer.

Går det att jämföra och applicera lean-tänket i alla sorters verksamheter? Skiljer det sig mellan en produktionsindustri och ett sjukhus?

- Det är alltid en resa i varje nytt sammanhang att förstå hur principerna kring lean används bäst. Vad gäller skillnader så är det i hög grad en mognadsfråga. Dvs. då man startar sin lean-resa tycker man att den egna verksamheten är unik och på intet sätt kan liknas vid en bilfabrik. Ju längre man kommer på resan, ju tydligare ser man likheterna. Kännetecknande för de allra bästa lean-sjukhusen är att de inte på något sätt skäms för att likna sin produktion av vård med annan produktion. Eller som en sjuksköterska reflekterade efter ett besök på Toyota…”de tar hand om sina bilar bättre än vi tar hand om våra patienter...”, berättar Peter Kammensjö.

-Detta har varit en häftig resa som Peter Kammensjö har tagit med oss på. Och under resans gång har vår plan fått revideras. Peter är en otrolig föreläsare. Hans pedagogik är fantasisk, avslutar Lars Rex.

Fakta:

Kursen Chefsutbildning i lean och är en del av utbudet i Bättrekonceptet.
Lean myntades som uttryck i slutet av 80-talet då man forskade på Toyota Production System.
SÄS utgifter för Chefskursen i lean samt några extra föreläsningar seminarier: ca 500 000 kronor.
Mål med utbildningen: Förbättringar i arbetssättet som ska leda till bättre vård och effektivare resursanvändning till gagn både för både patienter och verksamheten.

Den 23-24 oktober är det kvalitetsdagar med öppet hus på SÄS i personalmatsalen. Då finns det möjlighet att se hur utbildningsprojektet avancerat sedan starten i februari.

Text: Solveig Klug