Huvudmeny

2012-11-15 15:05

Ovanligt att gymnasieelever agerar för ökat inflytande


Under ett års tid har Per-Åke Rosvall suttit med i klassrummen för att studera inflytande och påverkan i en samhällsvetarklass och en fordonsprogramsklass. Den 16 november disputerar han i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Huvudresultaten i hans studie visar att det är ovanligt att eleverna agerar för ökat inflytande och att undervisningens innehåll och former betonar framtida inflytande snarare än inflytande här och nu.

Bild på Per-Åke Rosvall.– Det saknades en organisation för att öka elevers inflytande, både det inflytande som skedde informellt i klassrummet och formellt inflytande genom klass- och elevråd, säger Per-Åke Rosvall.

En bidragande orsak till detta, menar Rosvall, är faktaorienterad undervisning. Det uppmuntrar inte till inflytande, snarare att komma fram till ett förutbestämt svar.

– Påverkan genom att bidra med egna erfarenheter, egen analys och egen reflektion blir då snarast en omväg för att uppnå de kunskaper som efterfrågas.

Kön och social bakgrund påverkar

Studiens analys visar hur inflytandet i klasserna påverkas av kön och social bakgrund. Det samhällsvetenskapliga programmet rekryterar främst elever med medelklassbakgrund och fördelningen mellan flickor och pojkar är ganska jämn. Fordonsprogrammet rekryterar främst pojkar med arbetarbakgrund. Undervisningens innehåll anpassas efter eleverna, vilket får konsekvenser för eventuella möjligheter för framtida inflytande. Undervisningens innehåll i fordonsklassen tenderar att bli förenklat, personligt och kontextberoende. I samhällsvetarklassen är innehållet mer avancerat, generellt och kontextoberoende, kunskaper som vid argumentation för inflytande värderas högre.

– Det har kommit en ny läroplan och den kan ge förhoppning om en positiv förändring. Men en analys utifrån föreliggande studie ger snarast att i och med den nya läroplanen blir människors olika möjligheter till inflytande inskrivet i styrdokumenten, säger Per-Åke Rosvall.

Oväntat intresse för teoretiska ämnen

Per Åke Rosvalls studie indikerar till skillnad från tidigare forskning ett intresse bland fordonspojkarna att studera svenska, engelska och matematik. Eleverna argumenterade för att dessa ämnen var nödvändiga för framtida anställning. De menade att fordonsindustrin och fordonsverkstäder idag efterfrågar dessa kunskaper. Eleverna gav själva exempel på vad som gjorde att de inte nådde den nivå de själva ville. Bland annat uppfattades det som lätt för högljudda elever att förhandla bort lärarledd tid. Flera uttryckte att de inte ville gå till stödundervisningen då den förlagts i en byggnad långt bort tillsammans med elever som de tyckte pekade ut dem som ”dumma”. Några tyckte dessutom att det inte stämde överens med deras syn på maskulinitet att man sökte hjälp för att få stöd i undervisningen.

Studiens resultat verkar med andra ord tala mot att man, som i den senaste gymnasiereformen, minskar de obligatoriska kurserna i svenska, engelska och matematik. Det ger kanske också en förklaring till att färre elever söker sig till yrkesprogrammen efter reformen. I tidigare forskning som studerat arbetarmaskulinitet har pojkarna oftast porträtterats som motståndare till utbildning och till skolan i allmänhet. Denna studie visar istället på ett intresse för studier i svenska, engelska och matematik.

Disputation

Fredagen den 16 november försvarar Per-Åke Rosvall, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet och Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, sin avhandling ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…” En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Disputationen äger rum 13:00 i sal D207, Högskolan i Borås. Opponent är professor Staffan Larsson institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Per-Åke Rosvall

Per-Åke Rosvall är tjänstledig från Åre gymnasieskola för att bedriva doktorandstudier vid Högskolan i Borås. I Åre arbetade han främst som svensklärare. Han är uppvuxen på Öland där hans föräldrar fortfarande bor.

Läs hela eller delar av avhandlingen här.

Text: Martin Karlsson