Huvudmeny

2012-02-21 08:40

Textilhögskolan ensam om att undersöka Regalskeppet Vasas textilier


Kungar, grevar och baroner – deras kläder lyser mot oss från tavlor, utställningar och museer. Men vad hade en vanlig sjöman, bonde eller bagare på sig till vardags? Och vad kan dessa kläder berätta om vardagslivet i Sverige? Det ska Textilhögskolan, som enda institution i världen, nu ta reda på.

Skeppet Vasas galjonsfigur, foto Anneli KarlssonHistorien är välkänd vid det här laget:
Det stolta och överpråliga regalskeppet Vasa styr ut på sin jungfrufärd och förliser efter bara 1300 meter, mitt i Stockholms hamn.

Man bärgar snabbt, redan på 1600-talet, de dyrbara metallföremålen och krigsmaterialet. Kvar ombord på vraket blir vardagsföremålen. Vem är intresserad av att riskera livet och dyka ned för att plocka upp en sked eller en gammal skjorta?

– I Vasamuseets lager finns 3000 textilfragment, berättar Martin Ciszuk, forskare vid Textilhögskolan i Borås.
– Jag har alltid trott att det bara var 20 stycken – alltså det som finns utställt. Men det finns ett jättestort textilmaterial, mest ull, som framför allt kommer från kläderna som fanns ombord på skeppet när det sjönk. Man har plockat materialet främst från skelett och sjömanskistor.

Unika ögonblicksbilder

Fynden från Vasa är unika i flera hänseenden: de är en ögonblicksbild av vad en vanlig arbetare, hantverkare och sjöman faktiskt packade ned när de skulle ut på resa. Det är också unikt eftersom man vet exakt vilket datum den här ögonblicksbilden togs: den 10 augusti 1628.

På Vasamuseet förbereder man just nu en publikationsserie om hela sitt material – den första boken är tryckt i år och handlar om riggen. Ett band om textilierna var alltså redan förberett, så på museet var man mycket positiv till att knyta ihop det här med ett akademiskt projekt – vilket nu skett.

Lars G Strömberg, foto Jonas SlättungProjektet ifråga är Det Textila Kulturarvet 1400-1800 som drivs av fil. dr. universitetslektor Lars G Strömberg, Textilhögskolan och Högskolan i Borås, och professor Christer Ahlberger, Göteborgs Universitet.
– Hela tidsperioden före år 1800, ”förmoderniteten”, har varit lite dåligt representerad i svensk forskning, säger Lars G Strömberg. Projektet utgår från idén att akademiker och hantverkskunnigt folk ska samarbeta för att på så sätt få fram ny information.
Det ska betonas att det ännu rör sig om ett tänkt forskningsprojekt med ansökan lagd hos Riksbankens jubileumsfond.

En förfrågan om samarbete gick ut, bland annat till Martin Ciszuk.
– Att det blev just Vasatextilierna var faktiskt en slump. Vasamuseet bjöd in till runda bordssamtal om sina material och jag råkade vara i Stockholm den dagen och fick nys om detta.

Historieböckerna kan skrivas om

Vad man på Textilhögskolan främst vill titta på i Vasa-materialet är textilproduktion; hur textilierna har tillverkats och vilket material som har använts.
– Vi den här tiden hade man inga uniformer, berättar Martin Ciszuk, alla hade sina egna, hemsydda kläder. Möjligen kan man också knyta en del av kläderna till individerna, dels via skeletten men också via sjömanskistorna som har bomärken.

Martin Ciszuk, foto Jonas SlättungFrån Vasa-museets sida är man också intresserad av att kunna rekonstruera kläderna, vilket är något som Textilhögskolan redan förut arbetat en hel del med. En förutsättning för det är dock att man först lyckas pussla ihop de fragment som nu ska undersökas. Möjligen kan det tyckas något förvånande att ingen egentlig forskning på Vasa-textilierna gjorts hittills. På museet har man har slätat ut materialet, konserverat det och gett varje fragment ett nummer.

– Det som är riktigt spännande är möjligheten att vi, utifrån fynden, ska kunna fastställa att det redan vid den här tiden fanns textilier som gjordes av svenska manufakturer, alltså industritillverkades, säger Martin Ciszuk och Lars G Strömberg fyller i:

­– Och i så fall måste ju gränserna för när Sverige industrialiserades flyttas och historieböckerna skrivas om.

Text: Jonas Slättung
Foto: Anneli Karlsson/Jonas Slättung