Huvudmeny

2012-05-28 13:29

Informationsvetenskap expanderar men områdets identitet krymper


Området informationsvetenskap förändras mycket, bland annat på grund av informationssamhällets utveckling. Allt fler yrkesgrupper berör området, som inte längre självklart är kopplat till biblioteksvetenskap. Om detta föreläste professor Blaise Cronin vid sitt besök i Borås den 24 maj.

Blaise-Cronin_510

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Blaise Cronins gästföreläsning i Borås diskuterades bland annat den förändring biblioteken har gått igenom, när de har blivit allt mer av samlingsplatser eller vardagsrum. Han berättade också om hur ämnet informationsvetenskap växer när många olika yrkesgrupper börjar ägna sig åt ämnen som tangerar och överlappar ämnet.

Blaise Cronin är professor i informationsvetenskap vid School of Library and Information Science på Indiana University i USA. Han är också chefredaktör för tidskriften JASIST (Journal of the American Society for Information Science and Technology). Han har därmed god inblick i området informationsvetenskaps bakgrund och vart det är på väg.

När han gästföreläste på Instiutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan (BHS), redogjorde han bland annat för informationsvetenskapens bakgrund.

– Biblioteks- och informationsvetenskap har funnits i åtminstone 50 år, säger Blaise Cronin. Området handlar till exempel om att med olika metoder mäta spridning av vetenskap. Sådana bibliometriska undersökningar, som där man mäter hur många gånger tidigare publikationer har citerats, ligger ofta till grund för bedömningar om vilka forskare eller forskningsprojekt som ska få vetenskapliga anslag. Tillförlitliga mätningar är alltså av stor vikt för många personer.

Blaise-Cronin_180

Många ägnar sig åt informationsvetenskap

När informationsvärlden har förändrats har det blivit enklare att till exempel via internet undersöka och värdera vilket genomslag en publikation har fått. Det har resulterat i en explosion av forskning både inom och vid sidan av biblioteks- och informationsvetenskapen.

– Många yrkesgrupper ägnar sig numera åt informationsvetenskap i olika former. Det kan vara personer inom teknik, datavetenskap, utbildning, affärsvärlden eller andra fält. Jag ser det som att vårt ämne ligger någonstans i mitten av en plan som får allt fler spelare i form av nya områden som också har med denna vetenskap att göra.

Är detta ett problem?

– Det kan vara det, eftersom allmänheten oftast inte har så stor kunskap om vad ämnet informationsvetenskap är, säger han. Vi har svårt att definiera vilka vi är och vad vi sysslar med, när vår vetenskap inte har ett namn som klart visar vad vi gör. Vad skulle vi kalla oss – ”informationsproffs”?

Vad är det ni ”informationsproffs” inom biblioteks- och informationsvetenskapen är specialiserade på?

– Det är bland annat med experter som kan hjälpa allmänheten att sortera bland all information som de översköljs av. Att bistå när det gäller urval och källkritik, till exempel. Sådant kan exempelvis biblioteksbesökare få hjälp med. Något vi ser nu är att i en del länder, som USA, minskar anslagen till universitetsbibliotek. Här i Sverige blir biblioteken alltmer av vardagsrum eller mötesplatser, där man arbetar digitalt.

Vad tror du händer med informationsvetenskapen?

– Vårt lärosäte ska nu slås ihop med ett lärosäte för datavetenskap och informatik. När vi på detta sätt arrangerar giftermål med andra akademiska enheter blir vi större och därmed kanske starkare. Men samtidigt som komplexiteten ökar och vårt fält växer, kan vår identitet krympa.

Finns det fördelar med att fältet växer och att fler yrkesgrupper blandas in?

– Ja, det finns det. Det är berikande att dra ihop flera discipliner som kan inspireras av varandra. Man har lite olika angreppssätt och lite olika världsbilder inom de olika disciplinerna, som mellan ingenjörer och humanister. När vi möts i samarbete utvidgas även de ämnen vi studerar och det är ofta positivt.

Text och foto: Lena M Fredriksson