Huvudmeny

2012-05-11 09:00

Kurs i CSR – företagens samhällsansvar – på plats i Sydostasien


En osande dieselmotor dunkar och dånar, den driver maskinen som skalar barken av de smala trädstammarna. I en stor lokal bredvid sitter hantverkare på golvet, en del bygger stolar och hyllor, andra gör fantasifulla flätningar.

Amanda Mellqvist och Sebastian Dahlström från Borås är i Kampot, en provins i sydöstra Kambodja som mest är känd för sin utsökta peppar. De är här för att titta på småskalig odling av rotting, ett bambuliknande trädslag, och för att besöka en fabrik där det tillverkas produkter av rotting.

– Det är första gången vi är i Kambodja. Det här besöket är fantastiskt bra på många sätt. Det vi läst om på kursen får vi nu se i verkliga livet. Det är en bra kombination av teori och praktik, säger Amanda Mellqvist.

kambodja_510

 

På studiebesök i Kambodja.

Se hur det fungerar med egna ögon

De båda läser våren 2012 en termin vid AIT (Asian Institute of Technology) i Bangkok som en del av programmet Internationell affärsingenjör på Högskolan i Borås. Det är deras fjärde termin i utbildningen, totalt finns 22 studenter från Borås på plats i Bangkok. De flesta ur gruppen gör nu ett studiebesök i Kambodja som en del av kursen i CSR, företagens samhällsansvar.

– Eftersom CSR-tänkandet är viktigt och kommer att bli allt viktigare framöver för företagen har vi förlagt CSR-kursen till Sydostasien. Detta bara för att studenterna med egna ögon ska få se hur arbetet fungerar här, säger lektor Roy Andersson som är ansvarig för Campus Bangkok vid AIT.

WWF (Världsnaturfonden) i Kambodja driver flera projekt för att skapa en hållbar produktion av rotting. Bland sponsorerna finns bland andra IKEA.

Arbetet startade mycket på grund av den illegala skogsavverkning som är ett stort problem i hela regionen. Effekterna i Kambodja blev skövling av stora områden vilket ledde till att vissa djurarter, som tiger och elefant, försvann samtidigt med turisterna – de ville se skog med djur, inte kalhyggen.

– Den by vi besöker nu heter Prek Thnot och har lyckats väl. Det finns vakter ute i skogen. Produktionen är inte så stor men den försörjer familjerna här på ett miljömässigt och hållbart sätt. Flera djurarter har också kommit tillbaka och växt till sig, berättar Ratanak Ou som är projektledare hos WWF.

Det är inget enkelt jobb att odla rotting: solen bränner, det finns vassa taggar på stammen som river upp sår. Efter fällningen torkas trädet, barken hackas bort för hand av kvinnorna i familjen och männen bygger stolar. En familj här i byn tjänar cirka 500 svenska kronor i månaden Det finns också andra ekonomiska motiv för byarna: deras rotting köps upp av fabriker runt i regionen för mer storskalig tillverkning.  

En sådan fabrik ligger i Veal Rinh. Det är ett ganska fridfullt ställe med flera byggnader, stora högar av rotting ligger på tork ute i solen. Det enda som stör lugnet är den bullriga dieselmotorn. Resten av produktionen sker för hand.

Vad har ni fått för intryck av fabriksbesöket?

– Jag är förvånad över attdet fungerade så pass bra ändå. Men jag skulle verkligen vilja gå in här på fabriken och hjälpa till! Det skulle kunna gå att effektivisera arbetet på många sätt och dessutom se till att arbetarna inte skadar sig eller sliter ut sig. Det ligger skräp överallt, exempelvis. Flödet genom fabriken skulle kunna förbättras betydligt, säger Sebastian Dahlström.

Arbetarna vid fabriken är anställda men saknar helt avtal och försäkring. Om de skadar sig eller blir sjuka får de varken ersättning eller lön. På gårdsplanen finns arbetare som är ett slags fristående daglönare, helt utan ansvar för fabrikens ägare. De skalar bark med skarpa knivar, flera har med sig sina barn som också jobbar. En del av dem är inte mer än tolv och springer och gömmer sig när fotografen vill ta bilder på dem.

– De är bara här och leker, säger fabrikens kvinnliga ägare.

Många av de som arbetar här ser väldigt unga ut?

– Ja, flera av dem skulle aldrig få jobba här om det fanns svenska regler. Den här frågan har vi diskuterat massor på kursen. Nu ser man på plats att allt inte är svart eller vitt. Barn ska naturligtvis inte arbeta. Men flera unga verkar komma hit efter skolan med sina föräldrar för att tjäna lite mer pengar till familjen. Det är deras realitet, de är fattiga. Jag tycker att 16 år är en godtagbar ålder för arbete. I Sverige får man ju sommarjobba från 14 år. Man skulle kunna fundera på en lösning där företaget betalade familjerna så att barnen kunde gå i skolan innan de blir tillräckligt gamla för att börja arbeta, menar Amanda Mellqvist.

Vad tar ni med er för lärdom från studiebesöket i sydöstra Kambodja?

– Att CSR är viktigt, men svårt. Det finns en verklighet för människorna här som vi kanske inte upplevt tidigare. Nu kan vi också diskutera frågan på ett annat sätt. Vi har kunskap,vi har varit där, säger Sebastian Dahlström.

 

FAKTA

Corporate Social Responsibility
CSR (Corporate Social Responsibility), kallas på svenska för företagens samhällsansvar. Detta ansvar delas ofta upp i tre delar; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande, långsiktigt och integrerat i affärsmodellen.

 I Sverige har det varit vanligt att företag definierat CSR-arbetet som något som främst handlat om att säkerställa goda arbetsförhållanden i leverantörskedjan i utlandet, inte något som berör anställda i Sverige.

Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt optimera användningen av de resurser man förfogar över

Rotting
Rotting är ett bambuliknande trädslag som växer vilt i Afrika, Asien och Australasien. Rotting är ett palmträd inom familjen calameae av vilka det finns cirka 600 arter. I Kambodja används fem av dessa i produktionen.

Rotting har en ganska vek stam som är 2-5 centimeter i diameter. Rotting är inget träd i egentligen bemärkelse eftersom det inte kan stå upp självt utan slingrar sig kring andra växter, ungefär som en vinranka. Rotting används i huvudsak till möbler och korgar. De inre delarna av stammen kan användas till konstfulla flätningar. Materialet kan målas och ytbehandlas på flera olika sätt.

Text: Jan Källman
Foto: Meng Srun Sreng