Huvudmeny

2012-09-27 16:02

Kognitiva hjälpmedel som förbättrar livet


För andra året i rad anordnar FoU Sjuhärad Välfärd och ett flertal samarbetspartners en mässa för kognitiva hjälpmedel på Högskolan i Borås. Personer med funktionsnedsättningar, deras anhöriga och yrkesverksamma bjuds på handgripliga demonstrationer och föreläsningar under två fullmatade dagar.

Hjälpmedelsmässan som avslutas idag har pågått sedan i onsdags. En lång rad föreläsare och 17 utställare är på plats, för att demonstrera vad de har att erbjuda för tjänster eller olika typer av hjälpmedel.

Besökare i utställningshallen

Kognitiva och kommunikativa hjälpmedel  finns till för personer som har olika hjärnskador eller till exempel psykiatriska funktionsnedsättningar. Med hjälpmedel blir deras vardagsliv enklare och livskvaliteten ökar. Mässans fem teman visar några viktiga områden det handlar om:

  • Att komma ihåg och planera tid
  • Att planera och strukturera
  • Att sova och vakna
  • Att organisera och genomföra
  • Trygghet

 

Lolo Lebedinski, samordnare vid FoU Sjuhärad Välfärd och en av arrangörerna bakom mässan.

Stort behov av kunskap

Att FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) åter arrangerar en hjälpmedelsmässa bygger på att det finns ett stort behov av kunskap, berättar Lolo Lebedinski, en av arrangörerna på FoUS.

– Tyvärr är det så att hjälpmedelscentralerna och arbetsterapeuterna som ska förskriva och känna till att de här hjälpmedlen finns, inte alltid gör det. Det finns en studie från Hjälpmedelsinstitutet (HI) som visar det.

Mässan blir också ett tillfälle att peka på de konkreta vinster som hjälpmedlen innebär för enskilda personer.

– De får större möjligheter att klara av sina liv, de belastar vården mindre, behöver inte lika mycket boendestöd och några kommer till och med ut i arbetslivet och kan börja jobba. Det finns jättemånga bollar som börjar rulla tack vare att folk får hjälpmedel.

 

Föreläsare Ulla Utterfors från HjälpmedelsinsitutetMånga får inga hjälpmedel

Först ut bland mässans föreläsare var Ulla Utterfors från Hjälpmedelsinstitutet som visade olika hjälpmedel som får vardagen att fungera.

– Det här är timstocken, det mest förskrivna hjälpmedlet i Sverige, säger hon och håller upp en liten box med lysande röda små lampor. Hon berättar om Tomas, som tack vare timstocken numera fixar att komma i tid till sitt jobb, eftersom den hjälper honom att visualisera hur lång tid han har på sig innan han måste vara där.

Målet för HI är att kognitiva hjälpmedel ska bli lika självklara som dem för personer med fysiska funktionshinder. Men det är långt ifrån så idag, menar Ulla Utterfors. Undersökningar har visat att bland personer som får stöd inom psykiatrin är det bara 10 procent av dem som behöver hjälpmedel som verkligen får det. Hela 90 procent, alltså nio av tio personer, får det inte.

– Och då är det ändå så många som 700 000 personer i Sverige som beräknas lida av någon slags psykisk sjukdom, sa Ulla Utterfors.
 

Interaktiv webb och smarta appar

I själva utställningslokalen, foajén utanför högskolans bibliotek, samlades många besökare under första mässdagen. En av utställarna var Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NKA).

– Vårt mål är att samla den kunskap som finns i landet om anhörigfrågor. Hittills har vi jobbat med anhöriga till äldre, men nu har vi fått regeringsuppdrag att utveckla vårt kunskapsstöd, berättar Paul Svensson, informatör.

 Heléne Scheuer från Comai visar appar för smarta telefoner som hjälpmedel– En ny grupp är föräldrar och anhöriga till barn som har flerfunktionsnedsättning med omfattande vårdbehov. För dem utvecklar vi en interaktiv webbsida som både ska ge information och kontakt med vår expertpanel. En annan grupp är barn som är anhöriga själva, till exempel till föräldrar med psykisk sjukdom eller där föräldrarna hastigt avlidit.

Ytterligare grupper som NKA ska arbeta med är arbetsgivare till anhöriga och anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

Inte långt därifrån står arbetsterapeuten Heléne Scheuer. Hon arbetar på företaget Comai, som utvecklar appar för smarta telefoner som hjälpmedel.

– Till exempel för personer med neuropsykiatriska nedsättningar som gärna vill ha hjälpmedel, men inte vill sticka ut – de vill vara som alla andra. Så det här är ett väldigt diskret hjälpmedel. Det har snygg design, men det syns inte – det är ju en vanlig app i en vanlig telefon.

Apparna är framtagna i samarbete med HI. Det finns flera olika, men bara en som är upphandlad och kan förskrivas i Västra Götalandsregionen: Multi Comai, berättar Heléne Scheuer.
 

Bildstöd för kommunikation

Bildstödsmaterial för kommunikation och struktur i vardagen, är vad företaget Hargdata arbetar med. Deras material och programvaror används av stödpersoner till personer med olika funktionsnedsättningar eller språksvårigheter.

Karin Petterson från Hagdata visar bildstödsmaterial

– Det kan vara personer med annat hemspråk, med utvecklingsstörning eller de som inte förstår text av annan anledning. Det används också mycket inom neuropsykiatri, psykiatri, äldreomsorg och för människor i respirator och i särskolan, berättar Karin Petterson, som också är arbetsterapeut.


Svårt att få tillgång till hjälpmedel

Camilla Larsson var sist ut bland föreläsarna på mässans första  dag. Hon är ordförande i nybildade Boråsavdelningen av Attention, som är ett riksförbund för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hon har själv diagnosen adhd.

Föreläsare Camilla Larsson från Attention Borås– Många har minnesstörningar och har svårt att organisera sin tillvaro. Då fungerar inte vardagen bra, säger hon.

Camilla Larsson berättar om en av baksidorna med hjälpmedel: hur svårt det kan vara att få tillgång till dem, särskilt för personer med adhd-diagnos. En del inser inte sina egna svårigheter och vet därmed inte att det finns hjälp att få, eller så kanske de får hjälp av någon instans som bara har begränsad kunskap om vilka hjälpmedel som finns.

En annan orsak kan vara dålig ekonomi. Många personer med NPF skulle kunna få god hjälp av olika appar, men eftersom smarta telefoner räknas som konsumtionsvara får de inte själva telefonerna som hjälpmedel (bara apparna) – och många har inte råd att köpa telefon själva eftersom de lever på försörjningsstöd, berättade Camilla Larsson.

Själv använder hon mobilen som sitt främsta hjälpmedel; hon tar bilder när hon behöver komma ihåg saker som till exempel titeln på en bok eller när bussen går och hon lägger in påminnelser i kalendern, bland annat.
– Enkla och normaliserande hjälpmedel, som mobilen, är bäst. Det är sådana de flesta med NPF vill ha.


Fler föreläsningar och utställare

Andra utställare på mässan är till exempel  Hjärnkraft, ACTION, Borås Stad med Seniorguiden och Teknikcafé, Afasi Södra Älvsborg och Demensföreningen. Föreläser gör också Barnhabiliteringen, Polikliniska hjärnskadeteamet och logopeder vid SÄS samt personal från Borås Stad om Trygghetspaketet Tryggve.

 

 

Text & Foto: Pia Mattzon