Huvudmeny

2013-02-20 16:11

Barn höjer livskvaliteten hos ofrivilligt barnlösa


Par som misslyckats med att få barn efter IVF-behandling, eller provrörsbefruktning, men sedan ändå fått barn på ett eller annat sätt mår bättre än de par som fortfarande är barnlösa fem år efter avslutad IVF-behandling. Det visar en stor studie som pågått i Västra Götaland sedan 2006.

Forskargruppen bakom studien består av barnmorskor och läkare verksamma vid Sahlgrenska Akademin och Högskolan i Borås samt Reproduktionsmedicinska enheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kärnsjukhuset i Skövde och länssjukhusen i Borås och Uddevalla. Studien följer upp par som avslutat de av samhället erbjudna IVF-behandlingarna. Jämförelser har gjorts mellan par som fått barn efter IVF-behandling, de som inte lyckats, en kontrollgrupp med barn där paren inte har någon infertilitetsproblematik samt par som valt att adoptera.

Studien har genomförts på knappt 800 par med infertilitetsproblem i Västra Götaland och som sökt hjälp för att bli gravida.

— I forskningsprojektet har vi fokuserat på de som misslyckats med IVF-behandling och hur de mår, berättar Marianne Johansson, numera universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Marianne disputerade år 2010 vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin med ett avhandlingsarbete inom projektet och har också många års erfarenhet som barnmorska inom Reproduktionsmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

— Vi har gått in och tittat på gruppen av par där behandlingen inte lett till barn, berättar hon. Av dessa är det ungefär 27 procent som inte har eller lever med barn fem år efter avslutad behandling. Denna grupp har en betydligt lägre livskvalitet än de med barn. Detta gäller oavsett om man fött barn med hjälp av IVF-behandling inom samhällets regi, fött barn efter ytterligare IVF behandling inom privat vård, valt att adoptera eller fått barn utan att paret haft någon infertilitetsproblematik.

— Barn är alltså en livskvalitetshöjande faktor för de par som önskar bli föräldrar, konstaterar Marianne Johansson.

Hon berättar att de par som skattat sin livskvalitet högst är de som fått barn efter vidare IVF behandlingar eller de som valt att adoptera efter genomgången icke lyckad behandling inom ramen för vad samhället erbjuder.

— Hur beslutsvägen i valet mellan ytterligare IVF behandlingar eller adoption ser ut ger studien inte svar på. För detta behövs ytterligare forskning, säger Marianne och fortsätter:

— Dock är det tydligt att barn leder till en höjd livskvalitet för de som önskar bli föräldrar och de män och kvinnor som är fortsatt ofrivilligt barnlösa utgör en riskgrupp för försämrad livskvalitet.

Forskargruppen består av:

  • Marianne Johansson, barnmorska, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Akademin. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Per Olof Janson, professor emeritus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin
  • Marie Berg, professor och barnmorska vid Sahlgrenska Akademien
  • Anna-Lena Hellström, professor vid Sahlgrenska Akademien
  • Lars Hogström, gynekolog och överläkare på Kärnsjukhuset i Skövde
  • Jan Sogn, docent och överläkare Uddevalla
  • Jynfiaf Francis, ST-läkare SÄS, numera Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Annsofie Adolfsson, universitetslektor och barnmorska vid Högskolan i Skövde

Eva-Lotta Andersson

Marianne Johansson, barnmorska, universitetslektor och forskare vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Akademin. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

E-post:
Marianne.johansson@hb.se
marianne.ak.johansson@vgregion.se