Huvudmeny

2013-06-17 10:15

Känslosamt tal: SSK07 är en underbar klass


Onsdagen den 5 juni inföll äntligen dagen som studenterna i SSK07 sett fram emot under så lång tid, avslutningen på den treåriga utbildningen till sjuksköterska.

Festligheterna började redan vid brunchen, som denna gång hölls på Scandic Plaza och bestod av en förnämlig buffé och cava i glasen, om man så önskade.  

Avslutningsgruppen bestående av Emma Vårhall, Mikaela Nordin, Christina Nordhagen, Sabina Nilsson och Nicke Antonov hälsade välkommen till bords. De hade förberett med allsånger och bemödat sig om att göra illustrerade plakat till en av sångerna till publikens stora förtjusning.

En sång om omvårdnad

Universitetsadjunkt Claes Wikström hade gitarren med sig och bjöd på tre sånger. Han höll ett kort improviserat tal innan han greppade gitarren.

– Grattis! Jag önskar er all framgång i era framtida liv. Ni kommer att ha inflytande på den omgivning och de människor ni kommer att möta i ert yrke. Tack för att jag får vara med er här idag, sa han.

Sen stämde alla upp i Sommaren är kort och För kärlekens skull.

– Jag ska avsluta med en sång om omvårdnad, sa Claes Wikström, och det var säkert flera bland oss som hann tänka: vad kan nu det vara för en sång?

Det visade sig vara Carole Kings You’ve got a friend.

Examenshögtid för avgångsklassen SSK07, som tog sin sjuksköterskeexamen.

Efter brunchen begav sig alla i rask takt till Pingstkyrkan på Kungsgatan, där avslutningen hölls denna gång. Där blev det genrep innan lokalen fylldes med anhöriga, somliga med famnen full av blomsteruppsättningar, andra med barn, kameror och gåvor.

Allsång i kyrkan

Likt avgångsklassen i januari valde SSK07 allsång i kyrkan i stället för solouppträdande. Samuel Liljeqvist, SSK09, ackompanjerade förnämligt på piano och gitarr.

Även här var det avslutningsgruppen som välkomnade alla till ceremonin. Efter det tog universitetsadjunkt Lennart Boman (bilden) vid för att hålla festtalet.  Det var fjärde gången i rad som han hade den äran och precis som vanligt möttes han av rungande applåder, visslingar och glada tjoanden.

Lennart Boman höll årets högtidstal i samband med SSK07s examenshögtid.

– Hela världen ligger öppen för er. Jag är faktiskt lite avundsjuk på er. Att ni kommer att jobba professionellt är jag helt övertygad om, annars skulle ni inte sitta här idag. Tack för att jag får vara med idag och tack för brunchen som innehöll de tre g:na som en fest ska innehålla, det var gott, generöst och gratis!

Magkatarr, mjäll och förstoppning

Han sammanfattade sjuksköterskeutbildningens kurser i korta återblickar och sa bland annat att han är medveten om att termin tre, där han själv har en kurs, uppfattas av många som den tyngsta terminen i hela utbildningen.

– Enligt vad jag hört har den till och med orsakat magkatarr, mjäll och förstoppning.

När Lennart Boman sin vana trogen uppmanade studenterna till ständig förkovran och kontinuerliga studier i den 600-sidiga medicinboken bröt jublet ut. Det var som om studenterna riktigt satt och väntade på detta tips.

Men Bomans tal hade även en allvarligare underton. Han talade även denna gång om de tre l:en, det vill säga lärdom, lågmäldhet - eller ödmjukhet - och lycka. Med lågmäldhet syftade han på att de nybakade sjuksköterskorna inte ska vara rädda för att erkänna att de inte kan allt. Det är klokare att erkänna sin okunnighet och fråga än att låtsas veta och göra fel.

SÄS-stipendiet till barns upplevelse av födoämnesallergi

SÄS-stipendiet för bästa uppsats gick i år till Hanna Karlsson och Ulrica Gräsberg (klara sjuksköterskor i januari), för uppsatsen Barns upplevelser av att leva med födoämnesallergier  – en intervjustudie.

Huvudhandledarna Teija Fredenlund och Patrice Anderberg från Södra Älvsborgs sjukhus var på plats och läste upp motiveringen till stipendiet, som förutom äran, består av 5 000 kronor och varsin blombukett.

– Uppsatsen håller en god kvalitet. Den har en tydlig röd tråd och den är välskriven med korrekt formalia. Bakgrunden är väl beskriven med en tydlig koppling till tidigare forskning. Metoden är väl beskriven och resultatet svarar väl mot syftet. Metoddiskussionen tar upp väsentliga delar och den har en bra resultatdiskussion med tydlig anknytning till vårdvetenskap. Uppsatsen ger förslag på kliniska implikationer som är av värde för verksamheten samt för sjuksköterskan, sa Teija Fredenlund.

Leende på läpparna gör susen

Nicke Antonov stod för studenttalet. Hans tal var personligt och känslosamt och han utgick från sina egna upplevelser när han tre år tidigare kom till Borås som ny student.

Studenten Nicke Antonov talade i samband med SSK07s examenshögtid.

– Jag minns hur jag själv stod här förväntansfull och nervös, inte minst då inför den sociala biten. Hur skulle det gå? Men jag tänkte att jag gör som jag brukar: med ett leende på läpparna brukar det gå bra.

Nicke Antonov bjöd på några tillbakablickar i utbildningen, men fokus i hans tal var på den gemenskap och värme han hade upplevt bland sina klasskamrater.

– SSK07 är en underbar klass. Det är en härlig blandning av människor med stor vilja att hjälpa varandra i olika situationer, bland annat med att dela med sig av anteckningar och liknande. Tack alla i SSK07, all lycka till er!

Han avslutade med att en förhoppning om att få se klasskamraterna igen någon gång.

–Om ni råkar vara på Östra sjukhuset i sommar ska ni veta att jag tycker om både lunch och kaffe.

Nicke Antonov fick varma applåder av klasskamraterna och vi som var med kunde då nästan ta på den innerliga stämningen.

Världens bästa yrke

Broschutdelning och avslutningstal är ett stående inslag vid en avslutning för sjuksköterskestudenter och det var studierektorerna Gunilla Carlsson och Ingela Rydström som höll i bägge delarna.

Även de gratulerade studenterna till den fullföljda utbildningen och den röda tråden i deras tal var att studenterna skulle känna stolthet sitt yrkesval.

– Ni har valt väldens bästa yrke, sa de.

De talade om glädjen och flexibiliteten i yrket, om chansen att påverka och göra skillnad. De betonade även det till synes lilla i yrket, som är så viktigt och kan vara nog så avgörande för patienten.

– Ta er tid att sätta er ner på sängkanten hos patienten. Ta hans hand, stryk honom över kinden. Det tar så lite tid, men betyder så mycket.

Studierektorerna avslutade sitt tal med en önskan om att få se att de nyutexaminerade sjuksköterskorna söka in till högskolans vidareutbildningar så småningom.

– Välkommen tillbaka till oss, sa de.

5 frågor till 5 studenter

 

1. Hur kom det sig att du valde Borås för din utbildning?
2. Vad har varit det bästa med utbildningen?
3. Vad kan förbättras?
4. Har du något jobb på gång?
5. Vilka framtidsplaner har du?

Mikaela Nordin
Mikaela Nordin

1. Jag hade hört mycket bra om Högskolan i Borås och jag sökte också Borås i första hand.
2. Det bästa har varit att utbildningen är så praktikinriktad, att vi gjort mycket praktik.
3. Kommunikationen skulle kunna förbättras. Ibland har den varit lite otydlig.
4. Jag ska vara på Östra sjukhuset, Onkologen.
5. Jag vill vidareutbilda mig så småningom. Kanske inom operation eller så blir jag barnmorska.

Emma Vårhall
Emma Vårhall

1. Jag bor här och ville inte till Göteborg.  
2. Att det varit så bra omvårdnadskurser och kompetenta lärare.
3. Fler medicinska kurser kanske?
4. Jag ska jobba på SÄS.
5. Jag kommer att försöka hitta någon vidareutbildning inom förebyggande vård.

Christina Nordhagen

Christina Nordhagen

1. Jag hade hört mycket positivt om skolan och så kom jag in här.
2. Det är bra koppling mellan teori och praktik. UVA har varit bra och lärarna med.
3. Termin tre skulle kunna förbättras. Det är så mycket då och det är viktiga saker som tar tid att lära sig. Uppsatsen har också varit lite stressande.
4. Jag ska jobba på Akuten på SÄS.
5. Jag vill bli barnmorska.

Sabin Nilsson
Sabina Nilsson

1. Jag hade hört bäst om skolan här.
2. Praktiken har varit bäst! Man lärde sig så mycket då.
3. Vissa föreläsningar skulle ha kunnat vara bättre och intressantare. Somliga har bara läst från PowerPoint. Det kunde vi lika gärna ha fått i PingPong.
4. Jag ska jobba på SÄS. Jag har fått ett vikariat på R66 till januari.
5. Barnmorska! Det vill jag bli.

Nicke Antonov

Nicke Antonov

1. Jag hade hört mycket om Borås. Sen tyckte jag att det var spännande med en ny stad (efter år i Göteborg och Värmland, red.anm).
2. Det bästa har varit att vi haft så mycket praktik.
3. Kommunikationen skulle kunna förbättras. Viss information skulle ha kunnat komma tidigare. Annars är jag himla nöjd med utbildningen.
4. Jag ska vara på Östra sjukhuset i Göteborg.
5. Jag vill bli barnmorska.

Text: Yvonne Granqvist Schultz
Foto: Jan-Erik Andersson