Huvudmeny

2013-12-13 16:05

Missförstånd bakom botoxartiklar i BT


De senaste dagarna har Fredrik Ståhl, professor i medicinsk vetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, omskrivits i Borås Tidning (BT) i samband med ett nobelföredrag han höll för gymnasieelever på nobeldagen. Föredraget resulterade i två artiklar i BT – och en mängd arga och besvikna kommentarer i mejlboxen från yrkesverksamma i såväl offentlig som privat hälso- och sjukvård. Problemet är att artiklarna bygger på felaktiga fakta och citat i rubrik och text.

– Rubriksättningen och bildvalet blev olyckligt, menar Fredrik Ståhl och fortsätter:

– Rubriken ”Man blir snällare – men lite dummare av botox” lyfte på ett tillspetsat sätt fram en liten del av en föreläsning och fick det att framstå på ett helt annat vis än det i verkligheten var. Ingen som var där på själva föreläsningen verkade få den uppfattningen av det som sades som man får när man läser denna rubrik.

I den första BT-artikeln reagerade Fredrik Ståhl bland annat över skrivningen ”För varje antirynkbehandling med botox hämmas transporten av kroppens nervsignaler, vilket gör att man blir långsammare både i tanke och handling."

– Detta har jag över huvud taget aldrig sagt, säger Fredrik (bilden). Det är direkt felaktigt. Det jag nämnde var är att om man får en botoxbehandling i de aggressivt markerade regionerna i pannan mellan ögonen exempelvis så leder det till att man har svårare att tolka aggressiva känslor.

Fredrik Ståhl

Blir man dummare?

– Nej, det var här jag skojade och sa skämtsamt – och det förstår man om man var där på föredraget jag höll – att man blir långsammare på att tolka aggressiva och ledsna budskap i ansiktsuttrycken, man kan säga att man blir snällare. Rimligen får man svårare att förstå sig på aggressivitet och ledsenhet, men förmodligen är effekterna väldigt små, säger Fredrik Ståhl som fått mycket reaktioner från såväl landstingspersonal som privata kliniker för estetisk kirurgi på de felaktigt återgivna fakta i BT-artiklarna.

Tillsammans med den läkare och specialistkirurg som intervjuades i en av artiklarna, Fredrik Berne, har Fredrik Ståhl planerat att skriva en insändare, som de hoppas få publicerade i BT för att komma till rätta med ”botoxlarmet”.

– Det är löjligt att gå ut och skriva att jag skulle ha kommit med något slags botoxlarm, det hela bygger på missförstånd och saker jag aldrig sagt, menar Fredrik Ståhl som aldrig fick läsa artiklarna innan de publicerades och heller inte var medveten om att han hade blivit intervjuad med avsikt att citeras.

– Det är klart att man kan ha överseende med att det kan bli fel i en tidningstext man förekommer i, men faktum är att många har fått intrycket att jag varnade för användning av botox, vilket jag aldrig gjorde. I själva verket är det ju så att många ämnen har en giftverkan men, som rätt utnyttjat, fungerar som utmärkta läkemedel utan vilka vi skulle klara oss mycket sämre. Cytostatika vid cancerbehandling är ett exempel och Botulinumtoxin är ett annat, säger Fredrik Ståhl.  

Avslutningsvis, vad säger du till föräldrar till barn med CP-skada, exempelvis, som använder sig kontinuerligt av botoxinjektioner för att hämma spasticitet?

–  Jag tycker att människor som har fått en ordination av Botulinumtoxin absolut bör följa läkares rekommendation. Jag har aldrig diskuterat denna fråga och aldrig tyckt något annat heller.

Text: Eva-Lotta Andersson

Artikeln i Borås Tidning från 11/12 2013: http://www.bt.se/nyheter/boras/borasprofessor-(4064531).gm