Huvudmeny

2013-05-06 14:55

785 000 kronor till forskningen inom resursåtervinning


Sparbanksstifelsen stöttar forskningen inom resursåtervinning med 785 000 kronor.

Fyra projekt inom resursåtervinning får pengar i den utdelning av bidrag som Sparbanksstiftelsen genomförde i förra veckan.

Analys och modellering av avfallsförbränning: 400 000 kronor
Projektet handlar om att studera de specifika mekanismer som ligger bakom förändringar i förbränningskammaren och överhettarstråket. Med kunskap om hur färändringar i bränslets sammansättning, temperatur, syretillgång med mera samverkar kam man undvika att hamna i driftsfall där det uppstår oönskade beläggningar på de ytor där värmeöverföringen sker. Studier genomförs redan i fullskalig miljö i anläggningen för förbränning av avfall på Ryaverken i Borås. Nu vill man gå vidare och ta fram ett modelleringsverktyg för att jämnviktsberäkningar. Projektet leds av professor Tobias Richards på Institutionen Ingenjörshögskolan.
Sparbanksstiftelsens logga
Stiftelsen delar varje år ut bidrag till forskning/utbildning, näringsliv, kultur och idrott i kommunerna Bollebygd, Mark, Svenljunga och Borås stad. Under åren 1998 - 2012 har runt 1 200 mottagare fått dela på nästan 169 miljoner kronor, varav Högskolan i Borås har fått närmare 65 miljoner kronor. Sparbanksstiftelsen Sjuhärads webbplats. Modellering av förbehandling av cellulosa och nedbrytning med hjälp av den miljövänliga kemikalien NMMO.: 260 000 kronor

Detta projekt handlar om att via datormodellering identifiera och förstå samspelet mellan kemikalien NMMO, vatten och cellulosa och hur dessa styr upplösningen av cellulosa under förebehandling och regenerering. Projektet berör högskolans båda forskningsområden resursåtervinning och textil och mode.
Projektet leds av professor Kim Bolton och professor Mohammad Taherzadeh vid Institutionen Ingenjörshögskolan.
- NMMO heter i sitt fulla namn N-Metylmorfolin-N-oxid och är ett lösningsmedel som används för att lösa upp cellulosa.
- Regenererad cellulosa är en tekniskt term som innebär att cellulosa upplöses och återutfälls i form av fibrer eller filmer. Dessa fibrer kan sedan användas till produktion av textilier.

Utrustning för kontrollerad lakning av t.ex. aska: 100 000 kronor
Över 200 000 ton flygaska produceras årligen i svenska anläggningar för förbränning av avfall. Askan klassas som farlig och skickas på deponi i Norge. Askan innehåller dock även värdefulla metaller som t.ex. zink, koppar och vanadin. En överslagsberäkning ger vid handen att askan som produceras i Sverige årligen innehåller dessa metaller till ett värde av 170 miljoner kronor. Projektet avser att ta fram och optimera en metod för urlakning av zink ur flygaska med hjälp av avfallsklassade syror och sura processvatten. Olika upparbetningsmetoder ska studeras och utvärderas.
Projektet leds av Anita Petterson vid Institutionen Ingenjörshögskolan.

Biogas från keratinrika avfallsfraktioner: 25 000 kronor
I Sverige konsumerar vi cirka 80 miljoner kycklingar om året. Det leder till en stor mängd avfall i form av fjädrar. Idag kokas fjädrarna ner, mals till fjädermjöl och används som djurfoder och gödning. Ett bättre sätt att ta hand om fjäderavfallet är att använda det för framställning av biogas. Med hjälp av enzymet keratinas och olika mikrosvampar och bakterier får man igång biogasproduktionen.
Projektet leds av Elisabeth Feuk-Lagerstedt vid Institutionen Ingenjörshögskolan.

Text: Solveig Klug