Huvudmeny

2013-05-03 09:47

Mobila trygghetslarm kan spåra dementa som går vilse


I förra veckan försvann 79-åriga demenssjuka Maj-Lis Berg från sitt hem i Borås. Oron hos anhöriga till personer med demens för att den närstående ska gå ut och inte hitta hem är stor. Men färsk forskning från Högskolan i Borås visar att det finns tekniska lösningar som kan hjälpa till att spåra personer som gått vilse; mobila trygghetslarm.

Tryggare för demenssjuka med mobilt trygghetslarm. OBS! Mannen på bilden har inget med texten eller studien att göra
Tryggare för demenssjuka med mobilt trygghetslarm. OBS! Mannen på bilden har inget med texten eller studien att göra.

I Borås pågår forskning kring hur vardagen kan göras säkrare för personer med demenssjukdom med hjälp av mobila trygghetslarm.

Nyttoeffekter med trygghetslarm

24 kommuner i landet har deltagit i en interventionsstudie, som syftade till att se hur mobila trygghetslarm kan vara ett verktyg som utvecklar vården och omsorgen för personer med demenssjukdom och underlättar för deras familjer i den dagliga tillvaron. Studien fokuserade på personer med demenssjukdom i eget boende.
Interventionsstudien, som gjorts med stöd från Alzheimersfonden och Hjälpmedelsinstitutet, publicerade nyligen sin slutrapport ”Nyttoeffekter med mobila trygghetslarm för personer med demenssjukdom och deras anhöriga”

Samhällsekonomiska vinster

Rapporten konstaterar att Posifon och liknade mobila larm har klara positiva effekter inte bara för användarna, utan även för anhöriga, övriga närstående, kommunerna (äldreomsorgen) och staten (polisen).
Användandet av ett mobilt larm gör att de anhöriga och den demenssjuke själv känner sig mer trygg, enligt rapporten, och den sjuke kan vara mer aktiv.
Det mobila larmet innebär också samhällsekonomiska vinster, menar forskargruppen. Professor Åke Dahlberg vid Stockholms universitet har gjort en nyttokostnadsanalys utifrån data från studien.
I analysen konstaterar Dahlberg att när det gäller direkta samhällsekonomiska intäkter är det två poster som dominerar, minskade sökkostnader för försvunna personer samt minskade kostnader för särskilt boende för dementa personer, eftersom Posifon kan fördröja flyttningen till sådant boende.

Studien har genomförts av forskargrupp bestående av fil Dr Lennart Magnusson och professor Lars Sandman, Institutionen för  vårdvetenskap och adjungerad professor Karl G Rosén, Institutionen Ingenjörgshögskolan, Högskolan i Borås.


Fotnot: Rapporten ” Nyttoeffekter med mobila trygghetslarm för personer med demenssjukdom och deras anhöriga” går att ladda ner och läsa i sin helhet här.