Huvudmeny

2013-03-15 17:05

Patientens bästa i fokus för ambulansprojekt


Är det alltid det bästa att köra alla patienter som ringt efter ambulans till akuttmottagningen – eller kan de som inte är livshotande sjuka få lika god vård på vårdcentralen? Det undersöker en forskargrupp från Högskolan i Borås i Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo under ett år med start på måndag.

bild på patient och ambulanssjuksköterska

Det är alltså på måndag som Vård på rätt vårdnivå-projektet, som förkortas VRV-projektet, kör igång. Studien syftar till att titta på en ny modell för akutsjukvård där ambulanssjuksköterskan i samråd med distriktsläkaren tar beslut om vård på vårdcentralen – då patienten har behov av den vården. 

– Det handlar om att vi ska försöka förändra traditionerna. Idag när man känner sig akut sjuk ringer man 112 och ambulansen kör vanligtvis alla till akuten. Det här mönstret vill vi bryta. Det skulle spara tid för patienten och ge bättre kontinuitet med vård på vårdcentralen där man är listad, säger Birgitta Wireklint Sundström, lektor vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, och en av forskarna i studien.

– Istället för att slussas runt till olika instanser vore det allra bäst om alla patienter kunde få rätt slags bedömning och vård direkt, förklarar Birgitta. 


Beskriv vad det är ni ska göra i VRV-projektet

–  Vi ska göra en vetenskaplig utvärdering av vad konsekvenserna är av att direkt komma till rätt vård. Framför allt tittar vi på hur patienten själv upplever det, om patienten har tillit till det här nya sättet att få vård, berättar Johan Herlitz, kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland och vid Högskolan i Borås samt medicinskt ansvarig för VRV-studien och med mångårig erfarenhet av hjärtforskning bland annat.


Forskningsmetoden som används i VRV-studien är randomisering, men ni säger ibland ”lottning”. Vad betyder det?

–  Det innebär att patienterna som ingår i studien delas in i två grupper, en kontrollgrupp som ges vedertagen vård och omhändertagande och en forskningsgrupp som ges vård enligt den vårdmodell som testas i VRV-studien det vill säga att specialistutbildade sjuksköterskor, vårdcentralens distriktsläkare och patienten själv tillsammans bedömer vad som blir den bästa vården i varje situation, beskriver Birgitta Wireklint Sundström.

– Ordet lottning är egentligen ett mycket olyckligt ord att använda i sammanhanget, fortsätter Johan Herlitz och förklarar varför:

– Lottning är ett annat ord för klinisk randomiserad studie, som är det sättet som den medicinska vården och omvårdnaden har utvecklats på under de gångna 30 åren. Det är alltså en forskningsmetod som man använt under 30 år världen över och det är den metoden som är orsak till att vi exempelvis har sett en minskning av dödligheten i hjärt-kärlrelaterade sjukdomar med femtio procent, poängterar Johan Herlitz och fortsätter:

– Evidensbaserad vård, dvs vetenskapligt prövad vård, är ett honnörsord och bakom evidensbaserad vård ligger randomisering. Svårare än så är det egentligen inte. 

Finns det inga risker att patienter far illa i den här typen av studier då?

– Nej aldrig. Alla studier, VRV -projektet likaså, granskas av etikprövningsnämnder och om de tycker att något är tveksamt så att det kan innebära fara för patient säger de nej och man kan inte genomföra studien, säger Johan Herlitz och avslutar:

– Alla patienter i VRV-projektet kommer att få en kvalificerad bedömning. 

Text: Eva-Lotta Andersson 


Fotnot: Forskargruppen består av Maria Nyström, Birgitta Wireklint Sundström, Johan Herlitz , Göran Jutengren och Gabriella Norberg vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås.