Huvudmeny
Sören Andersson, Ann-Marie Wahlström och Qarin Franker vid Institutionen för svenska språket är verksamma inom ämnet svenska som andraspråk.

Sören Andersson, Ann-Marie Wahlström och Qarin Franker vid Institutionen för svenska språket är verksamma inom ämnet svenska som andraspråk.

2013-11-22 17:24

Nyanländas lärande i fokus


Nyanlända elever har svårare att nå de kunskapskrav som ställs i den svenska skolan. Därför är det viktigt att informera och inspirera skolchefer om hur skolorna kan förbättra utbildningen av elever med annat modersmål än svenska. Den 12 november samlades 120 skolledare och lärare från Västsverige och andra delar av landet på Göteborgs universitet för att ta del av aktuell forskning och praktiska exempel med fokus på nyanländas lärande.

– Intresset var stort och det är glädjande att man söker kunskap för att kunna förbättra sitt mottagande och sin undervisning för de elever som flytt hit, inte sällan under stora umbäranden och ofta från akuta krigssituationer, säger Qarin Franker, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Upplägget under dagen var en mix av föreläsningar och workshops där lärare och forskare från Institutionen för svenska språket stod för ett mer vetenskapligt perspektiv på andraspråkselevers lärande, medan lärare och skolledare berättade om goda organisatoriska och didaktiska exempel.

Föreläste om flerspråkighet och lärande

Ann-Marie Wahlström och Sören Andersson, bägge universitetsadjunkter i svenska som andraspråk, höll en föreläsning om flerspråkighet och lärande i den svenska skolan. De konkretiserade hur det är att inte behärska språket och då framför allt det skolrelaterade språket vilket är en förutsättning för fortsatt kunskapsinhämtning och framgång i skolan.

– Vi får inte bortse från att en ”nyanländ” elev som kommit till Sverige efter skolstart i många fall kan ha en lång skolgång bakom sig. Den tankemässiga komplexiteten hos eleven har ingen begränsning förrän mötet med andraspråket sker. Tankarna springer före men stöter snart på den språkliga komplexiteten i det nya språket, säger Ann-Marie Wahlström.

– Det är viktigt att ta tillvara det eleverna redan kan, och det gäller förstås alla nyanlända, även om språket till en början inte räcker fullt ut. Här kommer studiehandledning på modersmålet in som en viktig brygga över till det svenska skolspråket, fortsätter hon.

Appar och sociala medier i undervisningen

Två föreläsningar/workshops som rönte stort intresse handlade om arbetet med olika appar och sociala medier för nyanlända elever. Anki Ryberg, som arbetar med språkintroduktion på gymnasiet i Göteborgs Stad visade ett upplägg som gick ut på att ersätta bilder från traditionella läromedel med nätbaserade bilder, till exempel från Ikea-katalogen. Att priset på en möbel fanns på en bild innebar dessutom att frågekonstruktionen ”Vad kostar soffan?” direkt kunde övas.

– Jag tyckte också att det var särskilt viktigt att konferensen lyfte fram vikten av kartläggning av elevernas läs- och skrivkunskaper och kunskaper i olika skolämnen på deras modersmål, och hur den kan genomföras om man har kvalificerade modersmålslärare, säger Qarin Franker.

Den sista föreläsningen med vetenskapliga förtecken stod doktoranden Lotta Olvegård för. Hon berättade om ämnet i sin kommande avhandling, andraspråkselevers möten med lärobokstexter i historia på gymnasiet.

– Jag visade att trots att andraspråkseleverna i min studie varit relativt länge i Sverige hade de ändå stora problem att förstå lärobokstexterna, dels på grund av språket i texterna, dels för att de inte fick möjlighet att arbeta med texterna i klassrummet, säger hon.

Engagerade och inspirerade deltagare

Många av deltagarna var engagerade i föreläsningarna och inspirerades att pröva det de hört beskrivas under dagen. Annki Beckman är verksamhetsutvecklare för nyanlända elever i Angered.

– Det är bra att få den här informationen och intressant att se olika sätt att arbeta med nyanlända. Jag behöver mer kunskaper om det här, säger hon.

Konferensen visade att det finns ett behov av kompetensutveckling för att förbättra mottagandet och utbildningen för nyanlända. Institutionen för svenska språket söker nu pengar från Skolverket för att kunna starta teamutbildningar med nyanländas lärande i fokus. Utbildningarna vänder sig till lärargrupper ute på grund- och gymnasieskolor i Västragötalandsregionen och Halland som vill utveckla sin skola och kommun.

– Tyvärr finns inget ”quick-fix” för att skynda på inlärningen av det nya språket utan det krävs ett systematiskt arbete med kompetensutveckling av skolans personal. Språkutveckling är en process som tar tid och måste få ta tid, säger Ann-Marie Wahlström, som till vardags är studierektor för svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Konferensen var den sista av två i en seminarieserie med fokus på nyanländas lärande som arrangerades av Regionalt utvecklingscentrum vid Göteborgs universitet och Regionalt utvecklingscentrum vid Högskolan i Borås.

Text och foto: Thomas Melin, Göteborgs Universitet