Huvudmeny

2013-10-09 08:00

Hallå där, David Eriksson…!


Forskarstudent inom området textilt management på Högskolan i Borås som nyligen har fått sin första artikel som handlar om synen på moral hos produktionsföretag publicerad i tidskriften International Journal of Procurement Management.

David Eriksson.Vad går din forskning ut på?

− Artikeln presenterar ett koncept som jag kallar moralisk frikoppling. Konceptet beskriver hur vissa aktiviteter i en försörjningskedja kan få annars hederliga personer att stöda omoraliskt beteende. Till exempel, varför köper vi produkter gjorda av barnarbetare, när vi aldrig skulle acceptera att våra egna barn arbetade under farliga förhållanden i en fabrik? För att förklara används en teori från psykologi och vanliga strukturer inom logistik. Tanken är att konceptet ska kunna användas för att bygga försörjningskedjor där risken för omoraliskt beteende minimeras, samt att man kan förutspå var i kedjan omoraliskt beteende riskerar uppstå.

Hur kommer det sig att du forskar på just detta?

−Det började när jag läste industriell ekonomi på grundnivå och situationen i en mineralgruva i Afrika uppmärksammades i media. Jag sa då lite cyniskt att företag nära kund säkert bygger logistiska strukturer som gör att de kan frånsäga sig ansvar. Det tog sedan ett par år innan jag hittade hjälp från psykologin som gjorde att jag kunde bygga en förklaringsmodell. Forskningen ligger rätt i tiden och fyller ett ganska intressant gap inom området då annan forskning mest förklarar hur företag arbetar med socialt ansvar och ger rekommendationer till hur företag ska ta ansvar. Ingen har dock förklarat varför rekommendationerna stämmer.

Vad tycker företagen som du studerat om att du tittar på deras syn på moral och vad som styr synen på moral?

−Än så länge har jag bara inkluderat företag för att illustrera vanliga strukturer inom logistik. Många företag är dock väldigt intresserade av olika former av socialt ansvar. Det finns en ganska stor påverkan från både privatpersoner och organisationer om att företag ska ta ansvar för vad som försiggår inom företaget, men också i deras leverantörsled.

Var det svårt att få artikeln publicerad?

−Det har varit en ganska lång process att få den accepterad. Å ena sidan är det ett långt arbete att lära sig skriva artiklar och å andra sidan är det ganska ovanligt att låna in kunskap från andra forskningsområden. En av medförfattarna tyckte dock att området var så intressant att han ordnade ett specialnummer i en annan tidskrift inriktad på samma forskningsområde. Annars tas modellen väl emot av dem som hört den, dels för att området är aktuellt, men också för att modellens namn klingar väl med ett stort logistikkoncept, frikoppling eller decoupling.

David Eriksson har skrivit artikeln tillsammans med av medförfattare, Per Hilletofth, lektor vid Högskolan i Jönköping, och Olli-Pekka Hilmola, professor vid University of Technology i Kouvola, Finland, vilket var till stor hjälp för att få den publicerad. Nästa artikel blir publicerad i ett specialnummer av en tidskrift som heter "World Review of Intermodal Transportation Research". Dock oklart när.

Frikoppling

Inom logistik är det att en försörjningskedja delas i två delar i en s.k. frikopplingspunkt. Före frikopplingspunkten sker ofta aktiviteter baserade på prognos. Efter punkten baseras de ofta på efterfrågan. Frikopplingspunkten kan vara ett lager av halvfärdiga, eller färdiga produkter. I David Erikssons forskning använder han frikoppling i betydelsen moralisk frikoppling, eftersom moralen kopplas bort från försörjningskedjan.

Till abstrakt

Till forskningsprofil

Text: Solveig Klug