Huvudmeny

2013-09-06 20:22

Pedagogik, plats och prestationer


Kan en tydlig pedagogisk modell med höga förväntningar höja elevprestationer i skolor som har låga resultat? Anneli Schwartz vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet har i sin avhandling ”Pedagogik, plats och prestationer” studerat en mångkulturell förortsskola och hur den så kallade Monroepedagogiken påverkat elevernas trivsel och prestationer i skolan.

Anneli Schwartz

Anneli Schwartz. Foto: Anna Sigge

Den pedagogiska modell som den studerade skolan har valt, fokuserar på ordning, tydligt ledarskap och höga förväntningar på eleverna. Anneli Schwartz har i sin avhandling genomfört en etnografisk studie för att analysera hur eleverna reagerar på Monroepedagogiken och hur platsen förort påverkar dem direkt och indirekt. Hon har under 18 månader observerat och intervjuat elever, lärare och övrig personal på skolan.

Motstånd och solidaritet

– I studien visade eleverna olika former av respons på pedagogiken, däribland ett motstånd mot att konkurrera med varandra till vilket pris som helst, säger Anneli Schwartz och fortsätter:

– Det finns många exempel på hur eleverna stöttade varandra, exempelvis med läxor. De uttrycker i intervjuer att vi ”härute” måste hjälpa varandra, en slags solidaritet. Eleverna visade trots motståndet mot det individuella att de bejakade skolan som en värdefull plats för att kunna ta sig vidare i livet, vilket visar att skolan har en central roll i vårt samhälle.

Studien visar alltså både hur eleverna genomskådar, bjuder på motstånd och anpassar sig till den pedagogik de möter. Vilket i sin tur visar på en intressant dubbelhet som vi ofta glömmer bort att diskutera när det gäller förortens skolor.

Framgångsrik skola?

Skolans betygsstatistik ligger, trots att den ses som ett framgångsrikt exempel, långt under det nationella genomsnittet och på samma nivå som skolor i liknande områden. Sedan Monroepedagogiken infördes har resultaten inte blivit bättre. 

– Eleverna uttrycker trivsel och trygghet i relation till skolan men den trygghet som beskrivs bör inte förväxlas med att skolan lyckats i formell mening, menar Anneli Schwartz och fortsätter:

– Är det verkligen en framgång för den enskilde eleven när trivsel och ordning finns i skolmiljön men att man inte når skolans samtliga mål och därmed inte kan söka sig till gymnasieskolan?

Pedagogiken har inte heller enligt studien lyckats motverka elevernas upplevda exkludering, att de tillhör ”de andra” genom bland annat skolans geografiska placering i den mångkulturella förorten. Eleverna möter en i skola och media konstruerad bild av vilka de är genom den plats man växer upp på, vilket förstärks av att man därför behöver något särskilt för att ”räddas” och klara sin skolgång.  

För mer information: Anneli Schwartz, e-post: anneli.schwartz@hb.se