Huvudmeny

2013-09-11 07:00

Rätt frågor ska göra att blodförgiftning kan upptäckas tidigt


Sepsis, blodförgiftning, är vanligt hos patienter som kommer akut till sjukhus. Om de inte får behandling i tid riskerar de att drabbas av septisk chock, och avlida. Eftersom symtomen är ganska diffusa är det svårt att ställa diagnos i tid. Nu pågår en studie som ska göra det lättare att identifiera och behandla svår sepsis i ambulanssjukvård.

Angela BångStudien kallas MISSIS (MIsstänka och behandla Svår SepsIS i ambulanssjukvård) och görs av forskare på Prehospen vid Högskolan i Borås i samarbete med en infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde. En av de som arbetar med studien är Angela Bång, sjuksköterska och docent i prehospital akut vård.

– Patienterna som har sepsis har ofta flera symtom av ganska allmän karaktär, vilket gör det svårare att ställa diagnos, säger hon. Ofta misstänker man andra åkommor i stället.

Symtomen kan till exempel vara illamående, kraftiga buk- eller bröstsmärtor, muskelsvaghet och kraftig allmänpåverkan, vilket kan misstas för så skilda sjukdomar som magsjuka, hjärtinfarkt eller stroke.

– Ett problem är att det sker så lite återkoppling mellan sjukhus- och ambulanspersonal. Detta gör att ambulanspersonalen sällan får reda på vilken diagnos den patient de körde till sjukhuset hade, vilket i sin tur försvårar för dem att lära sig vilka symtom de ska vara uppmärksamma på, säger Angela Bång.

Detta är bakgrunden till studien MISSIS, som bland annat syftar till att ta fram frågeprotokoll som kan användas för att tidigt ringa in rätt diagnos.

Redan nu finns prototyper till sådana protokoll, som tar fasta på de symtom och förlopp som är särskilt vanliga vid sepsis.

– Till exempel har de flesta sepsispatienter någon gång under förloppet haft feber eller frossa, säger Angela Bång. Det är också vanligt att insjuknandet sker väldigt snabbt.

Sepsis beror på att bakterier sprider sig till blodbanan och orsakar en allmän infektion. Detta kan i sin tur bero på en bakomliggande infektion som urinvägs-, luftvägsinfektion eller en sårinfektion. Ibland hittar man ingen tydlig orsak. När patienterna insjuknar utsöndras signalsubstanser, cytokiner, vilka påverkar kroppen på flera sätt, som höjd puls och lägre blodtryck.

Det finns ett botemedel mot sepsis – rätt antibiotika i rätt tid.

– Det är som ett moment 22. På ett tidigt stadium är det svårt att identifiera sepsis, vilket gör att patienten inte får behandling. På ett sent stadium är det lättare att ställa diagnos, till exempel genom blodprov, men då kan det vara så sent att behandlingen inte hjälper. Därför är det av största vikt att ställa tidig diagnos, helst redan i ambulansen.

MISSIS-studien, som nyligen har startat, ska genomföras i fem olika delar:

  1. kartläggning av samtliga patienter som har sjukhusvårdats för sepsis i Västra Götaland under ett år
  2. djupintervjuer med patienter om hur de upplevde insjuknandet
  3. djupintervjuer om hur patienterna upplevde den vård de fick
  4. djupintervjuer med vårdare som har varit träffsäkra i sin bedömning
  5. en kvantitativ studie där ett bedömningsinstrument (t.ex. ett frågeprotokoll) prövas på såväl SOS Alarm som i ambulanser.

 

– Kartläggningen i steg ett är redan igång, där går vi igenom patientjournaler från både ambulans och akuten, säger Angela Bång. Ofta går det att se tecken på sepsis när man har facit i hand, men det är svårt att ställa diagnos eftersom symtompaletten är så stor och det finns många alternativa diagnoser.

 Genom intervjuerna med patienter får man reda på hur de beskriver sina symtom och mötet med vårdgivarna. Att intervjua ambulanspersonal som har identifierat misstänkt sepsis ger lärdomar om vilka symtom de har lagt märke till och vilka frågor de har ställt till patienterna, något som kan användas för att skapa frågeprotokoll för ambulanspersonal.

Därefter är det dags att undersöka hur väl ett sådant frågeprotokoll fungerar för att identifiera sepsis, jämfört med en kontrollgrupp som inte använder protokollet.

– Inom ett år räknar vi med att kartläggningen av sepsispatienterna ska vara klar, säger Angela Bång. Ett problem för oss är att vi inte har så många timmar avsatta för projektet, så det kan ta lång tid att genomföra. Nu erbjuder vi våra studenter att göra sina masteruppsatser kring våra pågående projekt, vilket är till stor hjälp för oss. Förhoppningen är att den här studien ska leda till tidig identifiering av fler sepsispatienter så att både lidande och liv sparas.

 Symtom som gör att man bör misstänka sepsis

  • Plötsligt insjuknande (med snabbt förlopp). Ibland inträffar detta efter att man har haft en annan infektion, och börjat bli frisk från den.
  • Feber och/eller frossa någon gång under förloppet.
  • Andnöd och/eller andningspåverkan.
  • Illamående, kräkningar och/eller diarréer.
  • Svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet.
  • Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att patienten ramlar omkull eller inte kan stå och gå.
  • Cerebral påverkan, allt från lätt förvirring till hallucinationer.
  • En kraftig sjukdomskänsla. Patienterna säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka.

Fotnot: MISSIS-studien drivs av forskarna Angela Bång, Anders Bremer, Henrik Andersson och Johan Herlitz på Prehospen vid Högskolan i Borås, samt Lars Ljungström, infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde.

Text och foto: Lena M Fredriksson