Huvudmeny

2013-09-09 15:19

Riktlinjer för tillsyn på akutmottagning saknas


Vården saknar riktlinjer för tillsyn vid akutmottagningen – inte minst tillsyn för äldre patienter på akutmottagning. Det gör äldre extra utsatta när de hamnar på akutmottagning. – Det finns en förklaring till varför äldre människor känner sig bortglömda och blir liggande många timmar utan mat och dryck och det är avsaknaden av riktlinjer, säger doktorand Henrik Andersson som har handlett två magisteruppsatser som bland annat tittar på i vilken utsträckning akutmottagningarna i landet arbetar kunskapsbaserat, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Inte en enda av landets akutmottagningar arbetar kunskapsbaserat, visar de två magisteruppsatserna från Högskolan i Borås.

– Vi såg i vår studie att det finns riktlinjer eller rutiner för patienttillsyn bland Sveriges akutmottagningar – ca 45 procent av de som svarade på enkäten bifogade sin riktlinje till oss och ytterligare ca 30 procent svarade att de har en riktlinje men skickade inte med den till oss. Däremot kan ingen av de granskade riktlinjerna rekommenderas eftersom de inte är vetenskaplig förankrade. Detta trots att det finns gott om forskning som belyser hur den vårdande tillsynen vid akutmottagningar skulle kunna utövas, berättar Erika Hörlin, chef på akutmottagningen i Nyköping och Marlene Manninen, sjuksköterska på akutmottagningen i Växjö,  som skrivit uppsatsen ”Kliniska riktlinjer för patienttillsyn vid  Sveriges akutmottagningar”.

Alla akutmottagningar i landet har erbjudits att vara med i studierna. Runt 70 procent av akutmottagningarna har svarat på studenternas frågor. Därför kan svaren inte bara viftas bort, menar Henrik Andersson, som handlett uppsatserna.

Kicki Ryberg-Lilja som jobbar på akutmottagningen på Södra Älvsborgs Sjukhus har tillsammans med kollegan Åsa Falchenberg genomfört studien som presenteras i uppsatsen ”Riktlinjer för omvårdnad av äldre - finns det? En totalundersökning av Sveriges akutmottagningar”.

Det är lag på att man ska ha riktlinjer vad gäller tillsyn för äldre patienter på akutmottagning så därför är det anmärkningsvärt att akutmottagningarna inte har det. Det är förskräckande läsning, säger de båda och får medhåll av Henrik Andersson:

– Brister man i tillsyn så har man inte koll på läget riktigt och då är man ute i tassemarkerna vad gäller patientsäkerheten. Det kan bli en medicinsk fråga. Många akutmottagningar har självklart något slags PM kring tillsynen, men PM:et är inte kunskapsbaserat, det vill säga vetenskapligt belagt, menar Andersson.

Varför arbetar akutmottagningarna inte utifrån kunskapsbaserade riktlinjer?

– En hypotes är att man på akutmottagningarna har en kunskapsbrist som gör det svårt att ta fram kunskapsbaserade riktlinjer. Detta kan bero på att man inte har specialistutbildade sjuksköterskor i akutsjukvård anställda på akutmottagningarna.  Eftersom specialistutbildningen är inriktad på att tänka banorna av kunskapsbaserat arbetssätt så är de sjuksköterskor som har den typen av utbildning bättre rustade att arbeta kunskapsbaserat än grundutbildade sjuksköterskor. Jag tror att det är den centrala frågan i detta, säger Henrik Andersson.

– Tidsbrist och kunskapsbrist är orsaken, anser Kicki Ryberg-Lilja och fortsätter:

– Jag får känslan av att inflödet av patienter har blivit för stort i förhållande till resurserna på plats, det vill säga både vad gäller bemanning och lokaler. Flödet är trögt så patienterna blir kvar hos oss på akutmottagning längre än vad som är tänkt och när tiden blir längre krävs mat, hjälp till toaletter osv och vi har inte de resurser som krävs för att tillgodose det tyvärr, det föder känslan av att man som personal är otillräcklig.

En annan aspekt som kan spela in är den ekonomiska verkligheten hos verksamheterna, tror Henrik Andersson.

– Man kan från verksamhetens håll säga att ”det går inte att arbeta så och skicka människor på utbildning eftersom det fattas pengar”. Men då har man nedprioriterat frågan om kvalitet inom akutsjukvården något som ytterst slår mot patienterna som söker vård och behandling på akutmottagningarna tycker jag,  säger en kritisk Henrik Andersson.

För att underlätta för vårdpersonalen att arbeta kunskapsbaserat  utifrån vetenskapligt belagda riktlinjer bör riktlinjerna kompletteras med tydliga rekommendationer, menar Erika Hörlin och Marlene Manninen:

 Flera riktlinjer hade vaga framställningar vilket ju innebär att varje vårdpersonal inte har mycket till stöd utan måste i högre grad planera och komma på åtgärder själv i tillsynsarbetet. Några riktlinjer hade i alla fall konkreta åtgärder att följa som att servera fika/näringsdryck, följa PM om dropp för patienter som inte kan äta, inspektera hud och använda trycksårskort, öka tillsynsfrekvensen vid fallrisk, ge tröst och stöd vid oro och så vidare. Förutom att vara tydlig måste ju en klinisk riktlinje också fungera i verksamheten, men ingen av riktlinjerna som vi tittade på var utvärderad i den meningen att tillämpbarheten var kontrollerad och dokumenterad. Det fanns heller inga tydliga och mätbara mål kopplade till riktlinjer för tillsyn, och det är klart att om målen med tillsyn är luddiga och man egentligen inte känner till resultatet för varken patienterna eller verksamheten så är det rimligt att personalen påverkas negativt, menar Hörlin och Manninen.

Text: Eva-Lotta Andersson

Fotnot: Magisteruppsatserna heter ”Riktlinjer för omvårdnad av äldre - finns det? En totalundersökning av Sveriges akutmottagningar”  av Åsa Falchenberg och Kicki Ryberg-Lilja (båda är verksamma vid akutmottagningen på SÄS) respektive ”Kliniska riktlinjer för patienttillsyn vid Sveriges akutmottagningar” av Erika Hörlin och Marlene Manninen (Erika är chef på akuten i Nyköping och Marlene är sjuksköterska på akuten i Växjö)

Kontaktperson:
Henrik Andersson, Telefon: 033-435 4745, e-post:
Henrik.Andersson@hb.se

Henrik Andersson är vårdpedagog och sjuksköterska med ca tjugo års erfarenhet av arbete på akutmottagning. Han skriver sitt avhandlingsarbete inom området akutsjukvård och disputerar under 2014.