Huvudmeny

2014-04-10 08:13

Forskning om informationskunnighet i ropet


I dag släpps en bok om medie- och informationskunnighet och bibliotek. Flera forskare från Bibliotekshögskolan (BHS) har varit med och författat den. Professor Louise Limberg är en av dem.

– Det känns både hedrande och naturligt. Jag har varit med att utveckla ett forskningsområde inom B&I som handlar om "samspel mellan informationssökning, informationsanvändning och lärande", där informationskompetens framstår som ett nyckelbegrepp, säger Louise Limberg.

Boken, ”MIK och biblioteken: en forskningsantologi. Medie- och informationskunnighet i biblioteks-och informationsvetenskaplig belysning”, som släpps idag, har skrivits på uppdrag av Svenska Biblioteksförening. Flera författare är verksamma vid Bibliotekshögskolan och Högskolan i Borås.

– Flera av medförfattarna har jag handlett som doktorander och andra har jag samarbetat med i olika forskningsprojekt.

Begrepp på mångas läppar

”Informationskompetens" handlar om att förstå och kritiskt använda olika medier och redskap för att kunna ta ställning till och bedöma budskap som förmedlas via olika medier och informationskanaler.

Förmågor som blivit allt mer värdefulla i en informationstät omvärld. Det handlar numera också om att producera egen information och kunskap via nya medier som bloggar och andra sociala medier.

Bland professionella grupper är MIK ett angeläget ämne. Bland annat för pedagoger, journalister, och inte minst bibliotekarier och andra informationsvetare, som i decennier både utvecklat expertis på att organisera, söka, finna, bedöma, kritiskt granska och välja ut relevant information för olika ändamål. Professor Louise Limberg

– Det tycks som om MIK vinner terräng bland politiker och pedagoger på ett område, där biblioteks- och informationsvetenskap har en lång tradition med benämningen "informationskompetens".

Informationskompetens är en traditionell expertis i bibliotekariers professionella praktik men också sedan ett drygt decennium föremål för kritiskt granskande och explorativ forskning.

Vad tycker du om boken?

– Boken är angelägen för att placera ett par decenniers biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning på "MIK-kartan". Den är innehållsrik med olika infallsvinklar både när det gäller användar-/brukargrupper, kontexter, olika medier och genrer, och inte minst när det gäller informationsanvändning och källkritik i både traditionella och nya medier. Den betonar också MIK:s betydelse för våra demokratiska rättigheter och möjligheter att utnyttja dem.

Vad handlar ditt kapitel om?

– Kapitlet diskuterar innebörder av forskningsresultaten för verksamheter i klassrum och bibliotek på MIK-området. De visar dels hur elevers självständiga arbetsuppgifter tenderar att omvandlas till enkel faktasökning för att leverera "rätta svar" enligt skolans tradition. De viktigaste resultaten är att jag identifierat ett antal nyckelfaktorer som kan skapa mer gynnsamma förutsättningar för elevers meningsfulla lärande vid självständigt arbete. Resultaten visar vidare att ett professionellt, öppet och förtroendefullt samarbete mellan lärare och bibliotekarier skapar förutsättningar för god kvalitet i elevers självständiga lärande.

Vad hoppas du ska bli utkomsten av denna bok?

– Det är positivt att vår forskning, dvs. forskningen i biblioteks- och informationsvetenskap uppmärksammas i vidare kretsar utanför de mer traditionella akademiska. Det är viktigt att samhällsrelevansen av vår forskning framstår som tydlig i olika kretsar i samhället med makt och inflytande över frågor om bibliotek, lärande och medier.

Läs mer

Kulturnytt i P1 uppmärksammar boken.

BHS deltog på MIK-konferens 2014.

Text: Erik Holmlund

Foto: Ulf Nilsson
Startsidebild: Coulorbox