Huvudmeny
Ann Bergman och Bengt Källqvist

2014-05-26 10:24

Attraktiva arbetsgivare inte alltid samma som goda arbetsplatser


Det finns en brist på samstämmighet mellan vad som anses vara attraktiva arbetsplatser och vad som är goda arbetsvillkor. De viktigaste egenskaperna för val av framtida arbetsgivare är inte helt och hållet samma saker som människor värderar högt när man väl är på jobbet. Det framkom vid vårens sista CAV-seminarium, om kraven på framtidens arbetsplatser.

– Arbetslivet är inte alltid människovänligt, säger Ann Bergman, docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och en av föreläsarna.  Men min bild är att allt fler inser vikten av goda arbetsvillkor för att människor ska hålla i längden. Även arbetslivsforskningen med dess sociala fokus har fått ett ökat erkännande på senare tid, efter att i viss mån ha varit på undantag i några år.

Vårens seminarieserie har haft framtidens arbetsplatser som tema och bland annat visat på en arbetskraftsbrist inom flera områden och branscher i en nära framtid. Det sista seminariet, 22 maj, knöt ihop säcken med en generell bild av vad goda arbetsvillkor innebär, och vad arbetslivsforskningen säger om vad människor behöver för att må bra på arbetsplatser med högt tempo och i vissa fall individuell konkurrens.

Attraktiva arbetsgivare behöver lösa dilemmat

 Det som många värderar högt när de tillfrågas om vad som gör en framtida arbetsgivare attraktiv är en kreativ och dynamisk arbetsmiljö, ledare som stöttar den egna utvecklingen, goda referenser för framtida karriär, hög framtida inkomst och respekt för medarbetarna. Men när man väl fått ett jobb och svarar på frågan om vad de viktigaste målen med arbetet är rankas annat högre: balans mellan arbete och privatliv, trygghet och säkerhet i arbetet, intellektuella utmaningar, att tjäna en god sak eller ett högre syfte och att vara entreprenör eller innovativ.

– Detta är ett dilemma som det är viktigt att hitta en lösning på om man vill bli en attraktiv arbetsgivare, säger Ann Bergman. Vi ser en ny tendens att vissa grupper under lång tid inte har några sjukskrivningsdagar alls och sedan plötsligt blir långtidssjukskrivna. Det gäller framförallt 30-40-åringar, en ålder då väldigt mycket ska hända på en gång inom ramen för hemmet och familjen.

Några viktiga delar av goda arbetsvillkor, enligt sammanvägda forskningsresultat, är bland annat en bra lön, trygghet i anställningen, rimliga arbetskrav, hög grad av inflytande, möjlighet till utveckling och lärande, stöd från chefer och kollegor, balans i och utanför arbetet och karriärmöjligheter.

– Människor gillar utmaningar, säger Ann Bergman.  Men man vill kunna påverka kraven, annars buffrar man stress. I dagens arbetsliv är det vanligt att vi lägger på nya arbetsuppgifter utan att ta bort något annat. Ofta är all arbetstid intecknad redan från början. Det är en utmaning för morgondagens arbetsgivare att lösa det eftersom kreativitet och innovation kräver tid.

– En annan utmaning är att arbetslivet idag är väldigt individualiserat, kanske lite för mycket så. Det finns en hög grad av konkurrens mellan individer i många delar av arbetslivet. Det är en knäckfråga för framtiden eftersom många situationer kräver samarbete. Det måste arbetsgivare kunna hantera. Mitt råd är att varje arbetsgivare behöver fundera på detta och hitta sina vägar. Det finns inget facit.

Delaktighet röd tråd genom allt förbättringsarbete

Den andra föreläsaren var Bengt Källqvist, kvalitets- och processutvecklingschef vid DB Schenker Privpak i Borås. Han berättade om hur företaget utifrån tron på individen och personalens kompetens medvetet arbetat för ett ökat engagemang bland medarbetarna, övertygade om att det gagnar alla parter. Företaget såg behov av att förbättra kvaliteten i logistikkedjan när företaget växte på grund av att Postens monopol på paketleveranser upphörde. Antalet anställda - liksom antalet paketleveranser - ökade kraftigt det första decenniet på 2000-talet. En grundläggande utmaning blev därför att få fler att se till helheten och att inte tänka att ”om bara alla andra gjorde rätt så skulle allt vara bra” utan att också se sin egen del i hur arbetet utfördes och hur väl det fungerade.

– Den röda tråden genom alla aktiviteter vi gjort de senaste åren är delaktighet, säger Bengt Källqvist. Besluten ska tas där kompetensen finns och det är bland medarbetarna själva. Engagerade medarbetare är samtidigt ofta kritiska till ledningen och kan upplevas som ”jobbiga” men de är också väldigt viktiga för företaget. Deras synpunkter bidrar till att utveckla verksamheten.

En av de insatser som gjorts är införandet av en arbetsmiljögrupp som åtgärd mot sjunkande resultat i arbetsmiljöenkäter. En annan var att ta fram den grundläggande värdering som ska gälla i företaget: Schenker Privpaks tillväxt ska ske med en god hälsa för kropp och själ. Det är ledningen som formulerat värderingen men alla avdelningar ska sätta upp egna handlingar som stöttar den genom konkreta åtgärder. De ingår numera i det årliga strategiarbetet. Ett tredje exempel på delaktighet är införandet av dagligt och systematiskt förbättringsarbete och styrning enligt leanmodellen, som precis som på många andra ställen inneburit att det hela tiden framkommer nya idéer och förslag.

– Poängen med det mesta vi gjort är att vi ska ta besluten där kompetensen finns, säger Bengt Källqvist. Där finns också intresse och engagemang för frågorna. Dessutom är det oerhört viktigt att vi alla beter oss i enlighet med vad vi säger, annars faller allt. Det är det övergripande.

Text och foto: Lena Löfgren.