Huvudmeny

2014-02-13 09:00

2013 – ett lyckat forskningsår inom bioteknik


Mohammad Taherzadeh fick hela 8,4 miljoner kronor i externa anslag under 2013. Tillsammans med sin grupp publicerade han 23 vetenskapliga artiklar, ett bokkapitel och två patentansökningar. Hur man gör? Tja, förutom hårt arbete gäller det att ofta fråga varför.

– Jodå, 2013 var ett väldigt bra år, säger han. Men nu har jag högre mål och siktar på nya utmaningar.

Mohammad m.fl

Mohammad Taherzadeh är professor i bioteknik på Ingenjörshögskolan, och hans grupp med doktorander och kollegor jobbar stenhårt. De är totalt omkring 15 personer och kämpar för att få mer anslag till ytterligare forskningsprojekt. Förra året gick det alltså bra, vilket resulterade i ännu mer forskning om till exempel biogas, etanol och bioreaktorer.

Hur gör man för att lyckas med att få mycket anslag?

Satsa på rätt ämne, bygg upp nätverk över hela världen och var aktiv med ansökningar. Om man har en bra grupp kan det bli en god spiral. Man får ett känt namn och ett känt varumärke och då blir det lättare att rekrytera doktorander och studenter, vilket leder till att man blir mer produktiv och ännu mer känd och så vidare.

Mohammad Taherzadeh har under sina cirka tio år på Högskolan i Borås fått ihop runt 50 miljoner kronor i externa medel. Han har strävat efter att skapa ett unikt varumärke för sin forskning. Det gynnar hela högskolans varumärke och även annan forskning.

– Mina ämnen, miljö och energi, är ganska heta och har gett goda möjligheter till finansiering. Vi har till exempel utvecklat forskning om biogas och blivit starkast i Västsverige på sådan forskning. Ett uppmärksammat projekt är vår tygreaktor för biogas, som nu utvecklas mot storskaliga och förhoppningsvis snart med kommersialisering i flera länder. Den är hopvikbar och kan lätt fraktas. Det finns också ett stort intresse för våra försök att producera djurfoder och etanol från cellulosa. Ämnen med stort nyhetsvärde är bra.

Hur gör du för att hitta sådana forskningsämnen?

Det gäller att avläsa omvärlden och försöka hitta områden som är relevanta i regionen, nationen, Europa eller hela världen. Att satsa på en ram som kan få forskningsfinansiering och inom den ramen satsa på olika ämnen som är intressanta. En del områden kommersialiseras direkt medan andra är ren forskning och mer långsiktiga satsningar.

Mohammad Taherzadeh säger att forskare måste vara kreativa och kunna formulera sina idéer både vetenskapligt och på ett populärvetenskapligt sätt.

– Det är bra att vara lite som en femåring och alltid fråga Varför? Varför? Varför? Till slut hittar man ett lämpligt forskningsämne. Då ska det uttryckas så att både lekmän och forskare inser nyhetsvärdet i ämnet.

Och om man får avslag på sin ansökan?

– Fortsätt – ge inte upp! Ta reda på varför! Gör nästa ansökan bättre! Omkring en av tio ansökningar brukar få napp. I början kan man samarbeta med någon som redan är aktiv och erfaren för att så småningom knoppa av egna projekt. Det är viktigt att lära känna andra forskare och forskargrupper både i Sverige och internationellt. Man måste vara social!

Hur ser 2014 ut för dig?

– Det ser lovande ut, vi har hittills fått 6 miljoner i beviljade projektanslag. När det gäller antalet anställda doktorander har jag nått mitt mål, tio stycken för att ha en stark forskningsmiljö. Just nu är det en betydligt större grupp. Jag har andra mål, som jag inte vill berätta om ännu.

Har du någon speciell forskningsidé som du kan berätta om?

– Haha, ja! Något som jag funderar mycket på är vad den där känslan när något känns bra består av, den som får en att agera på vissa sätt: att köpa något, att jobba med något, att säga något särskilt. Tänk om vi kunde hitta nyckeln till det! Det är något mer än kemi. Kanske något som motsvarar Higgs partikel inom fysiken, som är grunden till väldigt mycket annat. Om vi alla här på högskolan tänker på det, kanske vi lyckas hitta det!

Text: Lena M Fredriksson

Foto: Solveig Klug
Foto förstasida: Lena M Fredriksson