Huvudmeny

2014-02-20 13:00

Bättre eftervård för hjärtstoppspatienter


För ett år sedan initierade forskarna Johan Herlitz, professor i kardiologi och prehospital akutsjukvård, och Anders Bremer, ambulanssjuksköterska som är lektor i prehospital akutsjukvård och disputerad i vårdvetenskap, ett utvecklingsarbete av det svenska kvalitetsregistret Hjärt-lungräddningsregistret.

– För att nå nästa certifieringsnivå av registret behövdes att vi tillförde en annan dimension till det, i form av att mäta patienternas egna skattade upplevelser av vården och eftervården efter deras hjärtstopp. Mätområdet heter PROM och står för ”Patient Reported Outcome Measurment”, berättar Anders Bremer (bilden).

Anders Bremer

– Det kändes som ett självklart steg att ta i utvecklingen av registret. Självklart ska vi titta på hur dessa människor mår, inte bara rädda dem till livet. Att Högskolan i Borås får vara central aktör i en kartläggning av hur alla människor i landet som fått hjärtstopp mår känns väldigt bra och helt rätt, det är en frågeställning som ligger väldigt väl inom ramen för det vårdvetenskapliga området, tillägger Johan Herlitz (bilden) som ansvarar för Hjärt-lungräddningsregistret, som tidigare hette Hjärtstoppsregistret.

Professor Johan Herlitz

Upptakten till införandet av PROM hölls för ett år sedan, då experter från Luleå i norr till Skåne i söder i form av seniora forskare, doktorander och yrkesverksamma professionella läkare och sjuksköterskor sammankallades för att gemensamt bestämma vilka mätinstrument som skulle användas. Gemensamt för expertgruppen är att de idag är aktiva i insamlingen av data till Hjärt- och lungräddningsregistret.

– Gruppen enades om att använda enkätformulären EQ-5D och HADS som mäter olika aspekter på hälsa och livskvalitet, depression, ångest osv. Mätningarna vi talar om på sker på gruppnivå, förklarar Anders Bremer.

Under 2013 började man runt om i landet att använda instrumenten utöver den tidigare statistiken som samlas in till registret.

– Vårdpersonalen registrerar sedan tidigare variabler som tid från larm till att ambulans är framme, när HLR påbörjades, när defibrillering gjordes, given behandling med mera. Med PROM får vi nya variabler som är patienternas egna värderingar och skattningar av hur man upplever olika dimensioner av sin livskvalitet och funktion.

Det är främst för att förbättra eftervården för hjärtstoppspatienter som PROM införs, berättar Anders och Johan.

– De här patienterna riskerar att falla mellan stolarna. Idag får dessa patienter samma eftervård som hjärtinfarktpatienter och i bästa fall någon form av uppföljning där man går till en hjärtmottagning och får träffa en hjärtsjuksköterska. Men sanningen är att vi inte riktigt vet vad de här patienterna behöver för uppföljning fullt ut. Vid ett hjärtstopp har patienten varit på gränsen till att dö och där överlevnaden handlat om att få rätt vård inom några minuter.  Möjligen kan den erfarenheten kräva någon annan form av uppföljning och eftervård, menar Anders och Johan och fortsätter:

– Vi tror alltså att de här patienterna kan ha andra problem och behov än hjärtinfarktpatienterna. Och för att veta hur de mår, helt enkelt, behövs de här skattningarna och mätningarna.

Vad är skillnaden mellan hjärtinfarkt och hjärtstopp?

– Hjärtinfarkt är en igentäppning av något av hjärtats kranskärl vilket gör att en del av hjärtat får syrebrist och så småningom utvecklas en nekros av den delen av hjärtat. Får man inget syre i hjärtmuskeln så dör den. Det är när syrebristen uppstår som man känner smärta. Vid ett hjärtstopp brukar man initialt ha ett ventrikel- eller kammarflimmer som är behandlingsbart. Kammarflimmer ger ingen cirkulation ut i kroppen och till hjärnan. Så ett hjärtstopp är akut livshotande och måste åtgärdas så fort som möjligt. Tiden är absolut avgörande. Vid hjärtstopp är man medvetslös men det är man oftast inte vid hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan dock leda till ett hjärtstopp.

Eftervården och uppföljningen efter ett hjärtstopp är dock inte registrets ansvar utan vårdgivarnas. Men det betyder inte att den sjukvårdspersonal som samlar in data till regsitret inte blir involverad i en patients eftervård – om behov finns.

– Registret har ett ansvar och det är att samla in data för kvalitetsutveckling av hjärtvården. Men när vi ringer till patienterna för att samla in information får vi också en uppfattning om hur de mår. Då kan det bli så att uppringaren vid behov måste larma eller se till att patienten söker hjälp eller själv förmedla hjälp till patienten. Men för själva vården är respektive vårdgivare ansvarig för. Och den vården ser olika ut beroende på vart i landet du befinner dig, konstaterar Anders Bremer.

Vilka omfattas av PROM?

– Registreringen görs på alla överlevande patienter i hela Sverige som registreras i registret och som är vid liv vid någon av uppföljningarna. Oftast är det en sköterska som ringer upp och inhämtar svaren på enkäterna, berättar Anders Bremer.

Har ni hunnit samla in några data ännu?

– Ja, vi har börjat med patienter som fått hjärtstopp på sjukhuset och vi har i dagsläget hunnit få in PROM-data från 120 patienter ungefär, säger Johan Herlitz.

Vad hoppas ni åstadkomma genom att utöka kvalitetsregistret med PROM-mätningar?

– Det yttersta målet är att vården, eller eftervården, av de här patienterna blir bättre om det visar sig att det finns behov av det. Sedan öppnar detta också upp för viktig forskning inom området. Flera studier är beroende av data från patienterna och eftersom hjärt-lungräddningstegistret är så heltäckande gör detta att kunskapsbanken blir betydande på sikt. Och beroende på vilka forskningsprojekt det gäller är det olika data man är intresserad av. Någon studie kommer att titta på i vilken grad patienter upplever livskvalitet och så finns det andra studier som kompletterar med intervjuer, både med patienter och med närstående. Ett sådant projekt är jag involverad i samarbete med forskare från Kalmar, Jönköping, Östergötland och Västra Götaland säger Anders Bremer och berättar att projektet nyligen fått forskningsanslag från FORSS och Hjärt- och Lungsjukas riksförbund på totalt cirka 900 000 kronor.

– Datainsamlingen startar i liten skala i januari-februari. Sedan fortsätter studien med analys av data som vi har fått in, dels via registret och dels genom egen datainsamling med hjälp av registret, där vi använder fler instrument än de som registret använder. Så det blir en större studie med mera variabler.

Text: Eva-Lotta Andersson

Foto: Jan-Erik Andersson och Henrik Bengtsson samt Colourbox