Huvudmeny

2014-02-20 08:21

Rensa garderoben - rädda miljön


Vet du att du kan lämna textilier för återanvändning på högskolans område? På parkeringsplatsen bakom Sandgärdet finns en grön container för ändamålet. Den som lämnar textilier där gör en insats för miljön, omvärlden och vetenskapen. Inte illa, va?

Nicklas Salomonson och Karin M Ekström framför textilcontainern vid Sandgärdet

Vid tillverkning av textilier används massor av resurser, som vatten och kemikalier. Om man bara slänger uttjänta textilier i soporna så att de eldas upp, blir det visserligen en del energi av det, men inte på långa vägar så mycket som krävs vid produktionen. Ett exempel på vad som kallas resursslöseri.

– Men om man återanvänder textilierna tar man tillvara det värde som finns i råvaran, säger Nicklas Salomonson, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av forskarna bakom textilcontainern på parkeringsplatsen.

Trenden med att återanvända och återvinna olika material växer och vi samlar in papper, glas, plast och annat i allt högre utsträckning. Men än så länge finns det inte så smidiga system för att samla in och ta vara på textilier.

– Här gör välgörenhetsorganisationer i och för sig en viktig insats, men det behövs också andra system, till exempel vid kommunernas återvinningscentraler, säger Karin M Ekström, som är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och även hon initiativtagare till textilcontainern.

I ett nätverk som Nicklas Salomonson och Karin M Ekström har bildat, Nätverket för Återvinning och Återanvändning av kläder och textil (NÅÅ), har det visat sig att även klädföretagen är intresserade av att få in råmaterial i retur.

Det är inte så konstigt. De berättar till exempel att studier visar att det går åt upp till 29 000 liter vatten för att producera ett enda kilo bomull, alltså ungefär så mycket som används i ett par jeans. Det finns också indikationer på att vi går mot en materialbrist, att exempelvis bomullsodlingen inte kommer att räcka till alla textilier som ska tillverkas.

Trasiga kläder kan också återvinnas

Andra studier visar att det kommer in omkring 15 kg textilier per person och år till Sverige och att mer än hälften av detta slängs. I Storbritannien och USA slängs omkring 30 kg textilier per person och år. Det finns mycket ekonomi i att ta vara på det som slängs.

– Ofta beror slängandet på att man inte vet vad man ska göra med sina gamla textilier, säger Karin M Ekström. Om kläderna har fått fläckar som inte går bort, eller har gått sönder, kanske man tror att de inte kan lämnas till återvinning.

Men det är viktigt att samla in även trasiga textilier och inte bara slänga dem i soporna. Containern utanför Sandgärdet har två luckor, en för hela och rena kläder och textil och en för rena men trasiga. Det går alltså bra att lämna in alla sorters textilier, och även sådant som är trasigt.

Nu ska forskarna undersöka vilka kvaliteter som kommer in genom en sådan insamling som den vid Sandgärdet, och hur det går att få givarna att sortera textilierna i helt eller trasigt. Kunskaper från projektet kan sedan ligga till grund för att utveckla nya system för textilåtervinning, kanske i kommunal regi, eller hos olika företag. Det finns också insamling av kläder och textil vid Gekås i Ullared, så att de som reser dit för att handla nytt kan ta med sig sina gamla textilier och lämna in.

I projektet samarbetar forskarna vid Högskolan i Borås med Borås Energi och Miljö och biståndsorganisationen Human Bridge. Personal från Human Bridge samlar in, sorterar och dokumenterar innehållet i containrarna utifrån kvalitet och skick. En del plagg används igen i sitt originalsyfte, medan annat används i andra sammanhang. 

– En del av kläderna går till second hand-marknaden i Sverige eller andra delar av världen, säger Klaus Rosinski, operativ chef på ReturTex som där Human Bridge är delägare. Vissa delar går till bistånd via någon av våra samarbetsorganisationer. Annat säljs för att användas som bulkmaterial i till exempel bilindustri, madrasstillverkning eller oljeabsorbenter. Ibland spinner man om ull och använder det till filttillverkning och liknande. De pengar vi får in används i våra biståndsprojekt.

Men varför har vi så mycket textilier att göra oss av med?

– En anledning är att vi har lite garderober i våra bostäder, säger Karin M Ekström. Vi har ingenstans att lagra sådant som kanske har blivit omodernt, och därför slänger vi det. Och vi konsumerar mycket textilier, eftersom modet ändras extremt snabbt numera och vi har ett ekonomiskt välstånd.

– En annan anledning är att kläder är så billiga och att de inte förknippas med miljötänkande, säger Nicklas Salomonsson. Det kan kännas enklare att slänga dem i soporna än att åka iväg till containern.

Hur kom det sig att ni började forska om återvinning av textil?

Jag forskar om konsumtion och insåg att det fanns relativt lite forskning om återanvändning och återvinning av textil säger Karin M Ekström. Det är angeläget att öka detta istället för att kläder slängs. Det är också viktigt att göra det lättare för konsumenter att agera miljövänligt. Det är för mig viktigt att forskning är meningsfull och samhällsrelevant.

– Det här med återvinning och återanvändning är en angelägen samhällsfråga, som jag gärna ville fördjupa mig i av den anledningen, säger Nicklas Salomonson. Det är också intressant ur ett företagsekonomiskt perspektiv – vilket ansvar har klädföretagen? Hur bidrar de till lösningar? Vilka affärsidéer finns det inom området?

Tillsammans med Daniel Hjelmgren och Eva Gustafsson bildar de den projektgrupp på högskolan som under tre år arbetat med ett projekt om återanvändning och återvinning av kläder som finansierats av Handelns utvecklingsråd i samarbete med Formas. Karin och Nicklas berättar att de har påverkats i sitt agerande sedan de startade projektet. De har blivit mer miljömedvetna och återhållsamma i sin klädkonsumtion.

– När jag går in i en klädaffär numera, ser jag stora mängder vatten framför mig, säger Karin M Ekström.

 

Text & bild: Lena M Fredriksson