Huvudmeny

2014-02-24 13:28

Ny forskning om mediedrev i vård och omsorg


Möten med media har blivit en del av den psykosociala arbetsmiljön för chefer i vård och omsorg. Personfokuserad, negativ medial uppmärksamhet kan vara svår att hantera. Förberedelser både hos individen och organisationen kan minska de negativa konsekvenserna. Det är några slutsatser från ett forskningsprojekt som i dag presenterades vid ett seminarium hos AFA Försäkring.

Professor, Lotta Dellve

Att uttala sig i media är en viktig och allt vanligare del av arbetet för chefer inom vård och omsorg. Genom medierna har vården möjlighet att skapa förtroende för sin verksamhet. Samtidigt är medial granskning och risken för så kallade ”drev” något som påverkar de enskilda chefernas psykosociala arbetsmiljö. Personfokuserad och kritisk granskning i media kan vara jobbigt och leder ofta till stressreaktioner.

I en ny forskningsrapport från Högskolan i Borås studeras hur ledare i vård och omsorg möter granskande medier. Rapporten visar att alla tillfrågade kommunala förvaltningschefer uttalar sig i media minst en gång om året. En majoritet anger att någon i organisationen uttalar sig minst en gång i månaden. 80 procent av cheferna har egen erfarenhet av att ha varit talesperson vid en kritisk mediegranskning. Ungefär hälften upplevde en stressreaktion, till exempel sömnstörning, i samband med sin kontakt med media.

Professor Lotta Dellve och övriga i forskargruppen beskrev resultaten vid ett seminarium hos AFA Försäkring. Lotta Dellve konstaterar att det ökade intresset för vårdfrågor i media och en medielogik som ofta ger förenklade beskrivningar av vårdens komplexa, värdeladdade problem har ökat trycket på vårdens chefer. Det finns en tradition av öppenhet gentemot media inom den svenska vården och omsorgen, men det saknas ofta en mediestrategi. Chefer känner sig ofta ensamma och utsatta och många tycker att det saknas stöd i organisationen.

Forskningsrapporten visar att det är möjligt att minska risken för personfokuserade drev och negativ rapportering. En genomtänkt mediestrategi, proaktiva förberedelser, både för organisationen och individen, och stöd i ledningsgrupper för dem som möter media kan bidra till att minska de negativa konsekvenserna.

Lotta Dellve är professor vid Högskolan i Borås och vid KTH. Hon är en av rapportens författare, tillsammans med psykologen och doktoranden Maria Wramsten Wilmar (Högskolan Borås), Christian Jacobsson, psykolog och docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, samt Gunnar Ahlborg jr, överläkare, docent i arbetsmedicin och chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen.

Resultat i korthet

47 procent av förvaltningscheferna var missnöjda med hur organisationen avspeglades i media. 27 procent var nöjda eller ganska nöjda.

34 procent av cheferna menar att media vanligtvis är minst 80 procent korrekta och sakliga i sin rapportering. 31 procent menade att mediernas bevakning stämmer till 40 procent eller lägre.

20 procent upplevde det som en positiv erfarenhet att vara talesperson när media kritiskt granskar verksamheten. 44 procent upplevde det som en negativ erfarenhet.

48 procent upplevde en stressreaktion i samband med granskningen. Vanligast var sömnproblem (22 procent) och att man kände sig känslomässigt lättrörd eller lättirriterad (16 procent).

Projektet är finansierat av AFA Försäkring.

Läs mer

Hela rapporten hittar du här.

AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet hittar du på deras hemsida.