Huvudmeny

2014-02-03 12:16

Så ska högskolan ta form


Finslipandet på den nya organisationen för Högskolan i Borås, som ska gälla från 1 juli i år, pågår som bäst. Det handlar till exempel om att besluta om benämningar, strukturer och om vem som ska leda. Här nedan finns info om vad som händer och kommentarer av rektorn Björn Brorström.

Rektor Björn Brorström

Fördelningen mellan utbildning och forskning

För något år sedan myntades uttrycket att Högskolan i Borås ska gå från att vara ett 80/20-lärosäte till att bli ett 60/40-lärosäte. Siffrorna anger fördelningen mellan utbildning och forskning.

– Jag anser att det är väldigt viktigt att vi utökar vår forskningsandel och ser till att vår utbildning är forskningsanknuten, säger Björn Brorström. Det är en kvalitetsfråga, för det blir högre kvalitet på både utbildningen och forskningen om de får korsbefrukta varandra. Mer forskning är också ett sätt att stärka våra chanser till att på sikt bli Västsveriges tredje universitet.

De beviljade utbildningsanslagen kommer att ligga på i princip samma nivå som nu under de närmaste åren. När då andelen forskning ska öka i förhållande till utbildningen, betyder det att det behövs en kraftig ökning av forskningsvolymen. Verksamheten ska alltså totalt sett öka. Tanken är att det bland annat ska ske genom strategiska samarbeten.

– Ta till exempel vårt samarbete med Högskolan i Skövde. När två forskningsmiljöer går samman kan man hitta vägar som gör att man blir ännu starkare. Då öppnar sig möjligheter att söka mer forskningsanslag och bli mer konkurrenskraftig och så vidare, i en positiv spiral. Det är viktigt att satsa på strategiska allianser, även internt. På så vis kan vi i vissa fall bli nationellt ledande, och därmed få utökade forskningsmöjligheter. Hela organisationen med de nya akademierna är skapad för att underlätta att arbeta över de tidigare institutionsgränserna.

Benämningar

Nu har rektorn gjort vissa ändringar i sitt förslag om benämningar på akademierna utifrån de remissvar som har kommit in. Vid styrelsemöte den 18/2 får styrelsen följande förslag att ta ställning till, när det gäller vad de tre akademierna ska kallas:

  • Akademin för textil, teknik och ekonomi
  • Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
  • Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

– De här benämningarna är översiktliga beskrivningar av innehållet, säger Björn Brorström. Vi har försökt välja namn som kan skapa intresse för verksamheten och visa på egenheter som är framträdande för oss.

Just ordet ”akademi” passar väldigt bra i sammanhanget, tycker han.

– Akademi har en koppling till universitets- och högskolevärlden och det är ett begrepp som refererar till möten och gränsöverskridanden, vilket stämmer bra med hur vi vill arbeta. Det syftar på något som är öppet för flervetenskaplig samverkan.

Akademier, avdelningar och chefer

Just nu pågår rekryteringen av de tre akademicheferna. Fyra personer som redan arbetar vid Högskolan i Borås har sökt tjänsterna (en vardera till Akademin för textil, teknik och ekonomi respektive Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, samt två personer till Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT). Förhoppningen är att utnämningarna ska vara klara i början av april.

– När akademicheferna är på plats ska de dela in sina akademier i olika avdelningar. Jag räknar med att det totalt blir 10–12 avdelningar, det vill säga tre–fyra avdelningar per akademi. Avdelningarna blir alltså ganska stora, men kan variera en del i storlek.

Varje avdelning ska sedan få en avdelningschef.

– I en sådan struktur kan akademicheferna bygga en liten men effektiv ledningsgrupp, som kanske består av de olika avdelningscheferna inom akademin, akademichefen själv, representant från stöd och resurser samt forsknings- och utbildningsansvariga. Det borgar för ett smidigt och bra ledningsarbete.

Varumärken och avdelningarnas namn

Det är rektor som beslutar om vad avdelningarna ska heta. Något som redan nu är fastställt är att en avdelning har rätt att kalla sig Textilhögskolan och en annan Bibliotekshögskolan.

– De här är två starka varumärken som bör finnas även som organisatoriska enheter och inte enbart som varumärken. Men jag vill betona att det inte betyder att det är en rangordning mellan avdelningarna eller att de med speciellt namn skulle vara bättre på något vis. Det handlar om att göra våra varumärken synliga i organisationsschemat.

Björn Brorström tror att det på sikt kan bli så att nya varumärken uppstår, både i avdelnings- eller akademiöverskridande sammanhang och inom egna avdelningar. Om någon avdelning utvecklas på det sättet gör han gärna förändringar i dess namn, kanske till något som motsvarar namnen Textilhögskolan och Bibliotekshögskolan. Men i nuläget är det inte aktuellt med sådana förändringar.

– När det gäller varumärken så ser jag det som överordnat att varumärket Högskolan i Borås blir stärkt så att man i ännu högre grad associerar det med en rad positiva områden. Här har vi ju ett antal styrkeområden av olika karaktär, som till exempel resursåtervinning, Sveriges bästa lärarutbildning, prehospital akutvård och Handelslabbet. När man förknippar oss med olika styrkor stärks vårt varumärke. Men det kan mycket väl vara så att olika människor förknippar varumärket med olika saker.

Kommer Bibliotekshögskolan och Textilhögskolan att vara kvar som de är nu?

– Många som sysslar med textil respektive bibliotek kommer att vara kvar, men tanken med omorganisationen är ju att vi ska arbeta mer gränsöverskridande och i nya konstellationer. Det ska bli ännu bättre än det har varit hittills! Då behöver vi tänka på vilka omgrupperingar man kan göra för att stärka den ena eller andra avdelningen. Syftet är att utbildningen och forskningen ska gynnas. Kan vi få in mer resurser i ett utbildningsprogram som idag kanske finns på flera ställen så kanske det kan gå från att hålla hög kvalitet till att hålla mycket hög kvalitet. Men de här förändringarna är inget vi kan känna till redan idag. Det är sådant som akademicheferna ska jobba med tillsammans med sina avdelningschefer.

Verksamhetsstöd

Såväl centralt som lokalt verksamhetsstöd kommer organisatoriskt att samlas i en enhet kallad Verksamhetsstöd. Men rent geografiskt kommer stödfunktionerna att finnas på olika platser, bland annat på de olika akademierna.

– I Verksamhetsstöd ingår biblioteket och det vi kallar BLR (bibliotek & läranderesurser), säger Björn Brorström. Biblioteket ska alltså inte vara en separat enhet, utan ingå i samarbetet med andra läranderesurser och studentstöd.

Förvaltningschefen ska lämna förslag till rektor om hur verksamhetsstödet ska organiseras.

– Läranderesurserna fungerar mycket väl redan nu och arbetar nära studentserviceverksamheten. Det samarbetet ska fortsätta och fördjupas. Målet är att det ska bli ännu tydligare för studenterna vart de ska vända sig för att få stöd av olika slag.

Ledning

Högskolans ledningsråd föreslås att bli förhållandevis liten och bestå av sex personer förutom rektor: prorektor, förvaltningschef, de tre akademicheferna samt en studentrepresentant.

– Det gör att vi kommer att kunna hantera frågor på ett mycket effektivt sätt. Vi ska behandla frågor om styrning, strategi, budget och resursfördelning.

När verksamhetsutvecklingsfrågor ska diskuteras kallas ytterligare personer in, som vicerektor för forskning, utvecklingsdirektör, samordnare för internationalisering, kommunikationschef och bibliotekschef. Detta organ kallas för Högskolans verksamhetsråd.

Tidplan

  • Remisstiden för benämningarna är nyligen gått ut.
  • Remisstiden för förslaget om ny ROB går ut den 7/2.
  • Styrelsemöte den 18/2, där det fattas beslut om benämningarna.
  • Den 1/3 tillsätts förhoppningsvis en vicerektor, med ansvar för forskningsfrågor.
  • Den 1/4 är det tänkt att akademicheferna ska vara utsedda.
  • Under våren kommer massor av förberedelser inför att göras, inklusive en del fysiska omflyttningar som ska underlätta arbetet i akademierna. Projektledare för hela detta arbete är Linda Sörensen.
  • Den 1/7 ska allt vara klart och organisationen sjösättas.
  • Därefter vidtar justeringar och korrigeringar.

– Jag räknar med att finslipningar kommer att pågå från och med nu och i all framtid, säger Björn Brorström. Även om min uppfattning är att vi har ett synnerligen väl genomtänkt och genomarbetat förslag, som projektledningsgruppen har lagt fram, kommer vi antagligen att göra en del omgrupperingar och ändringar om vi upptäcker något som behöver korrigeras. Det finns inget sådant som vi känner till redan nu, men vi får vara lyhörda och beredda på att vidta sådana åtgärder. Det som redan är bra ska bli ännu bättre!

Projektorganisationen för högskolans utvecklingsarbete

består av

Beställargrupp (rektor, prorektor och högskoledirektör)

Projektledningsgrupp (ekonomichef, personalchef, kommunikationschef, administrativ chef, lektor, skyddsombud samt studentkårsordförande)

Delprojekt med var sina delprojektledare:

  • Arbetsmiljö
  • Bemanning
  • Utbildnings- och stödinsatser för chefer
  • Värdegrund och organisationskultur
  • Ledamöter i beslutande och rådgivande organ
  • Studenternas rättssäkerhet
  • Ekonomistyrning och redovisning
  • Revidering av styrdokument
  • Avtal
  • Systemanpassningar
  • Arkivering
  • Lokaler

Vem bestämmer vem som bestämmer vad?

Högskolans övergripande beslut kring organisation och fördelning av beslutsbefogenheter finns formulerande i följande styrdokument:

SOB: Styrelsens organisations- och beslutsordning. Ett styrdokument som anger den övergripande organisationen för högskolan och hur beslutsordningen ser ut. Där anges vad styrelsen, nämnderna och rektorn beslutar om och hur den övergripande organisationen ser ut. I samband med omorganisationen kommer den befintliga SOB:en att förändras, så att det anges att det ska finnas tre akademier, en enhet för verksamhetsstöd samt vilka benämningar dessa ska ha.

ROB: Rektorns organisations- och beslutsordning. Ett styrdokument som fastställer hur rektor vidaredelegerar sina beslutsbefogenheter (som styrelsen har gett rektor) till akademichefer och chefen för Verksamhetsstöd. Här kommer den befintliga texten att ändras så att det klart framgår hur ledningsstrukturer nu ska se ut, med de rådgivande organ som kopplas till rektorn. Förutom ledningsrådet och Högskolans verksamhetsråd är det: rektorns nämndråd, forskarrådet, utbildningsrådet, kvalitetsrådet och innovationsrådet. Studenter har rätt att vara representerade i alla råden. 

Styrelsen fattar beslut om ändringarna i SOB den 18/2 och rektor avser att fatta beslut om ROB inom kort efter styrelsebeslutet.

Text: Lena M Fredriksson
Foto: Ulf Nilsson

Läs mer

Följ och uppdatera dig angående omorganisationen löpande här.