Huvudmeny

2014-01-24 15:27

"Framgång kan vara att vakna till en spännande dag"


Fredagen den 17 januari var det dags för ännu en kull studenter att avsluta sin treåriga utbildning till sjuksköterska.

Dagen började i sedvanlig festlig ordning, och undertecknad hade tur som fick vara med redan vid brunchen på ett närliggande hotell. Det bjöds på frukostbuffé och bubblande dryck i glasen för den som så önskade. 

Jag ”knöar” in mig vid ett bord bestående av glada och förväntansfulla kvinnliga studenter och passar på att fråga deras synpunkter på den nyss avslutade utbildningen.

Det visar sig att alla är mycket nöjda med den. Allra bäst är att de har fått göra så mycket praktik, säger de. Dessutom har de haft tur och i de flesta fall fått de placeringar de önskat. Variationen på kurserna och mångfalden av dem nämns också som positivt.

Men förbättringsområden finns alltid, påstår jag, och ber dem nämna några sådana.

Linnea Olsson- Kanske skulle vi ha haft fler medicinska ämnen, säger Linnea Olsson.

- Det är inte alltid som teorin har kunnat anpassas till verksamheten, säger Maria Immonen.

- Ja, kurserna skulle vara mer kopplade till verkligheten, säger Lisa Nilsson.

Emma Lumbojev Brissman instämmer.

- Jag skulle ha velat att de medicinska kurserna i termin tre hade varit längre. Några seminarier i omvårdnadskurserna skulle kunna strykas eller i alla fall kortas ner så att det skulle bli möjligt, funderar Maren Folke.

Efter brunchen väntade höjdpunkten på dagen: examensceremonin i kyrkan. Det var tredje gången på två år som sjuksköterskorna höll sin avslutning i Gustav Adolfs kyrka och trots att denna kull sjuksköterskor var liten, blev kyrkan ändå välfylld. Många anhöriga fick söka sig upp på läktaren och alla hann precis bänka sig innan de nybakade sjuksköterskorna tågade in till den pampiga Trumpettisävelmä av Marko Hakanpää.

Prästen Ulf Andersson höll ett kort välkomsttal på temat den barmärtige samarien.

- Berättelsen är fortfarande aktuell, sade han. Samarien visade medlidande när han valde att stanna och hjälpa den överfallne mannen.

Medlidande grundar sig på inlevelse, det vill säga att leva sig in i hur den andre har det och just inlevelseförmåga är ett av de utmärkande dragen för en sjuksköterska.

- Ni sjuksköterskor behövs verkligen, avslutade Ulf Andersson.

Efter det var det universitetsadjunkt Claes Wikströms tur. Claes hade i en enkät utformad av studenterna valts till festtalare och han fick rungande applåder redan på väg upp i talarstolen.

Claes inledde sitt tal med att dra paralleller till sin egen utbildning till sjuksköterska för ett antal år sedan. Till publikens förtjusning avslöjade han att han inte hade varit den mest exemplariska studenten jämt.  Att till exempel vrålplugga till en tenta kvällen och natten innan den gavs var inte den bästa studiemetoden menade han.

- Jag förstår att ni är trötta på det sympatiska nervsystemet, CVK, injektioner och spärrkurser! Det är över nu. Eller, det är nu det börjar. Er utbildning kan leda er hur långt som helst. En legitimerad sjuksköterska är inte så illa. Ni har lärt er massor, men har också kvar massor att lära, sade han.

En sjuksköterska får ta del av många spännande öden, men även tunga och jobbiga sådana.

- Vad du gör eller inte gör då kan var avgörande för den människan du möter. Frida sitt tal. pännande dag, inledde lokalavdelning). kåren  och oirdförandeskapet i ill en spännande dag, sade Frida. det kommDu kan underlätta för en patient som går mot svåra behandlingar genom ditt bemötande, genom ditt sätt att se.

Claes WikströmAtt bli sedd är viktigt för alla, även för en lärare, sade Claes.

- Det har jag blivit av er, tack för det! Gå nu ut och gör skillnad. Det vet jag att ni kommer att göra, avslutade han med emfas.

Därpå följde allsång, nämligen Sång till friheten i Björn Afzelius översättning.

- Den passar ypperligt en dag som denna, eftersom den innehåller en hel del anatomi, skojade  Claes, som även ackompanjerade på gitarr.

Frida Hjertberg stod för studenttalet. Hon gjorde en resumé över de tre år som passerat, från den första förväntansfulla och nervösa dagen på torget till examen i kyrkan.

Temat i hennes tal var ny kunskap och nya vänner. För hennes egen del hade engagemanget i Studentkåren och ordförandeskapet i 7-k (institutionens lokala studentkår) betytt mycket.

- Framgång behöver inte betyda pengar. Framgång kan vara något så enkelt som att vakna till en spännande dag, sade Frida.

En sådan dag kan till exempel bestå av en föreläsning med Fredrik Ståhl eller Lennart Boman, båda oförglömliga lärare vid VHB (Institutionen för vårdvetenskap).Frida Hjertberg

- Termin tre började med en rivstart och sjuksköterskeexamen kändes fortfarande väldigt långt borta, men i termin fyra med den långa praktiken började man känna sig som en sjuksköterska.

Sjuksköterskeutbildningen har verkligen inte varit en dans på rosor jämt, det är bra att ha vänner som stöttar en när det behövs, menade Frida.

- I mitt fall har en person funnits för mig hela tiden, min mamma. Tack till dig mamma, som stöttat mig genom hela utbildningen.

Studierna går inte alltid på räls, det händer att studenter tar en omväg.

- För vissa har vägen varit rak till målet, för andra har det tagit lite längre tid.  Men idag står vi här alla som klara sjuksköterskor, avslutade hon till klasskamraternas jubel.

Dagens sista tal hölls av studierektorerna Ingela Rydström och Gunilla Carlsson.

- Det känns bra att stå här med er idag, inledde de. Sjuksköterskeyrket är ett fint yrke som ingen av oss ångrar.

- Vi vill anknyta till det som Claes sade, gå ut och gör skillnad. Vi vet att ni kommer att värna era patienter, vi vet att ni kommer att kunna ge god, rättvis och jämlik vård.

- Ni har också goda möjligheter att förbättra den vård som ges och när kraften tryter måste man göra så gott man kan.

Ingela Rydström och Gunilla Carlsson informerade kort om de vidareutbildningar som ges vid Högskolan i Borås och sade att de gärna ser de nyutbildade sjuksköterskorna på VHB igen.

- Ni har slitit och jobbat, men ni har också varit lyckliga. Ta med er den glädje ni känner idag. En sjuksköterska som är fylld med kunskap och har ett gott hjärta kan göra skillnad.

Ibland räcker det med det lilla, menade de, och avslutade med den tredje versen ur Hjalmar Gullbergs dikt Människors möten: Byta ett ord eller två/gjorde det lätt att gå./
Alla människors möte/borde vara så.

Text: Yvonne Granqvist Schultz
Bild: Jan-Erik Andersson