Huvudmeny

2014-01-09 08:30

Hur kan kommunikationen i klassrummet bli mer stimulerande?


Låtsaslek och klassrumskultur är två områden som pedagogiklektorn Mikael Jensen har forskat om. Till exempel hur barn lär sig empati genom låtsaslekar och hur kommunikationen i klassrum skulle kunna bli mer stimulerande. Kanske genom att eleven får fundera en stund innan han eller hon svarar på lärarens frågor?

Klassrum

Båda Mikael Jensens forskningsområden handlar egentligen om kommunikation. Låtsaslek kanske låter banalt, men där är det frågan om avancerad kommunikation: det gäller att både illustrera det man låtsas så att andra kan förstå det och samtidigt avläsa hur de andra tolkar det man gör. Ta exemplet att barnet ska låtsas dricka något. Det kan göras genom att forma handen som om man höll i ett glas, föra det till munnen och göra drickrörelser och kanske även ljud. Medan barnet gör detta måste han eller hon hålla koll på hur det uppfattas av andra, och eventuellt korrigera sina gester eller ljud så att de blir mer lättförståeliga.

– Detta är mer komplicerat än vad man tidigare har trott, säger Mikael Jensen. Det är både komplicerat att utföra låtsasleken och att tolka det någon annan gör. Då måste man själv fylla i massor med information och försöka förstå någon annans avsikt. Att lära sig kommunicera via låtsaslek är att lära sig inse att det finns en sändare och en mottagare för informationen och att det gäller att vara tydlig. Egentligen är det en form av empati som växer fram, där barnen även kan ana hur någon annan ser på världen.

Ojämlik maktfördelning i klassrummen

När det gäller kommunikationskulturen i klassrummen tycker Mikael Jensen att den är ganska märklig.

– En enda person har möjlighet att fördela ordet. De som vill säga något ska visa det med övertydliga signaler, genom att räcka upp handen. Den som fördelar ordet, alltså läraren, är den enda som får bryta mot reglerna kring att räcka upp handen. Det är en väldigt ojämlik maktfördelning.

Han är också intresserad av hur läraren använder sig av frågor i klassrummet. Studier har visat att det är oerhört tätt mellan frågorna i ett vanligt klassrum. Undersökningar i USA och Kina visar ungefär samma frekvens: eleverna får svara på cirka 1,5 frågor per minut.

Däremot är det inte så vanligt att eleverna ställer frågor. Samma studier visar på mindre än en elevfråga per timme, och då kunde den frågan vara relaterad till lektionen eller helt enkelt ”får jag gå på toaletten?”.

– De här studierna är ju gjorda i USA och Kina, och de är förvånansvärt samstämmiga, säger Mikael Jensen. Jag tror inte heller att det är någon större skillnad i svenska klassrum, utan det ser nog ut ungefär på samma vis.

Det handlar inte bara om kvantitet på frågorna utan även om kvalitet. Mikael Jensen berättar att lärares frågor oftast är ganska slutna och har givna svar. Läraren frågar inte för att själv få veta något, utan för att kontrollera om eleven vet svaret.

Fakta Mikael Jensen
Universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Borås
Har skrivit och medverkat i ett flertal böcker som bland annat har med lek, lärande och kommunikation att göra.
Har också skrivit ett läromedel om lekteorier, som bland annat används i hans egen undervisning på förskollärarutbildningen.

Snabba ryck

Och det ska gå fort att svara: som regel börjar läraren själv ge svaret när 1-2 sekunder har gått.

– Ur ett lärandeperspektiv är frågor bra, eftersom det aktiverar alla. Men lärandet blir bättre om man får processa svaret, och tänka efter ett tag. Vid försök där eleverna har fått upp till fyra sekunders betänketid har svaren blivit mer genomtänkta.

Mikael Jensen tycker att lärarna borde ställa mer öppna frågor och förlänga väntetiden vid frågor i klassrummet. Bara för att testa och se vad som händer.

– Vi har forskningsresultat som visar att fler av eleverna svarar, om de har mer tid på sig, och att svaren blir mer välutvecklade. Dessutom blir eleverna stimulerade till att tänka kritiskt. Allt detta stämmer precis med vad som står i vår läroplan, och det ger större chans att kunskaperna fördjupas. Det vore väl fantastiskt?

Läs mer

Läs mer om Mikael Jensen i senaste numret av högskolans forskningsmagasin 1866.
Uppdatering: Läs och lyssna på inslag i P4 Sjuhärad "Barn behöver leka för att lära"

Text och foto: Lena M Fredriksson