Huvudmeny

2014-01-07 13:34

Ny forskargrupp inom akut- och prehospitalt vårdande


En ny forskargrupp håller på att formas på Institutionen för vårdvetenskap.
– Mitt uppdrag är att tillsammans med forskarna i PreHospen och intensivvårdsforskarna skapa ett forskningscentrum som handlar om akut- och prehospitalt vårdande. Vi kallar oss för APG, som står för ”Akut- och prehospitalt vårdande”. Det berättar professor Ingegerd Bergbom, som sedan september i år och fram till och med nästa sommar har i uppdrag att utarbeta det forskningsprogram gruppen ska jobba utifrån.

– Det jag ska göra är att se till att vi använder oss av den forskning som redan pågår här på institutionen och det grupperna inom prehospital vård och intensivvård redan har åstadkommit och sedan rikta oss framåt gemensamt. I uppdraget ligger också att hitta nya infallsvinklar så det är ett försök till kombination av tidigare erfarenheter,  kunskaper och nya områden. Jag har också i uppdrag att, när vi fått ihop ett forskningsprogram, göra ansökningar om forskningsmedel utifrån programmet, beskriver Ingegerd Bergbom som med andra ord har ett digert arbete att göra.

Det övergripande området för forskargruppen är patientsäkerhet för patienter som är i livshotande tillstånd.

Professor Ingegerd Bergbom

– Vi har valt att avgränsat det till patientsäkerhet och arbetsnamnet är ”Säker, likställd och hållbar vård i komplexa vårdsituationer”, förklarar Ingegerd Bergbom (se bilden) och fortsätter:

– När man är akut kritiskt sjuk är man i en komplex vårdsituation och det är där risken för fel är som allra störst.  Men då ska man ändå komma ihåg att i primärvården händer det att man gör många fel också, men det är inte undersökt överhuvudtaget. Patientsäkerhet är ett angeläget område att beforska.

Ingegerd Bergbom beskriver att forskarna i gruppen bland annat har tänkt gå närmre in på de områden som har att göra med överflyttningar och vårdtransporter mellan olika sjukhus eller inom sjukhuset.

– Som det ser ut nu är det detta vi fokuserar på, men vi är i ett dynamiskt skede så det kan blir något annat, poängterar Ingegerd Bergbom.

– Det ska bli spännande, vi har många duktiga forskare i detta som är engagerade och tar ansvar.

Hon berättar att forskarna som idag är verksamma inom det prehospitala fältet och inom intensivvård har bidragit till forskningsprogrammet med olika förslag och idéskisser.

– Tanken är att det ska bli olika delprojekt så småningom, och allt ska vara klart till i vår, då institutionen planerar att åka till Bryssel för att presentera vår forskning, säger Ingegerd Bergbom.

Kan du beskriva innehållet i forskningsprogrammet?

– Det är lite för tidigt att säga något om innehållet än egentligen, men det handlar om patientsäkerhetsfrågor, alltså hur kan vi med ett vårdande och med olika typer av åtgärder åstadkomma en god och säker vård där patienten inte skadas medvetet eller omedvetet men framför allt omedvetet, beskriver Ingegerd Bergbom.

I förslaget hon skissar på används begreppet ”harm” i samband med patientsäkerhet.

– Det är inte så många som använt just begreppet ”harm” men vi tycker att det är en väldigt bra engelsk term, som beskriver detta med att inte göra någon illa.

"Att inte göra någon illa" kan betyda en mängd olika saker, förklarar Ingegerd Bergbom:

–  Det betyder dels att titta på olika former av rutiner, bedömningsinstrument, åtgärder eller ett handhavande som gör att misstag i så stor utsträckning som möjligt undviks. Detta för att reducerar skadorna så att patienter och närstående ska kunna känna stor tillit till och förtroende för vården, berättar Bergbom och fortsätter:

– Vi vet av tidigare studier att är det så att man har en god och säker vård så minskar vi mortaliteten, alltså dödligheten, men framför allt komplikationer som blir bestående för många patienter men går över för andra. Skador leder till ökad vårdtid och ökat vårdberoende och det menar vi dessutom kostar pengar för samhället utöver lidandet för den enskilde patienten.

Just förtroendefrågan tror Ingegerd Bergbom är en nyckelfråga för vården framledes.

– Kan vi få finansiering till ett projekt som gör att vi kan hitta åtgärder, rutiner eller liknade i sin tur som gör att vi tidigt kan upptäcka att här håller det på att gå snett och åtgärda det så tror jag att vården får ett ökat förtroende från allmänheten att ”det här är god och säker vård och här skadar de oss inte, här är det inte farligt att vårdas”. Idag är folk i många länder nästan rädda för att blir skadade om de hamnar på sjukhus, säger Ingegerd Bergbom och nämner att det finns forskningsstudier som visar att mellan tre till sex procent av de som har blivit utsatta för fel faktiskt avlider av skadan de fått inom sjukvården.

– Det är ganska allvarliga siffror. Då handlar det om felbehandlingar eller felbedömningar eller liknande. Det vanligaste är att man bedömer symptom fel eller tecken på sjukdom och patientens medicinska tillstånd fel. Det är vanligt med fel läkemedel eller operationsfel.

Ett annat ”fel” som Ingegerd Bergbom vill belysa är ”bemötandefel”.

– Det man inte har mätt överhuvudtaget är bemötandefel, d.v.s att folk har blivit kränkta, eller ovärdigt behandlade eller inte blivit trodda på. Det har man inte tittat närmare på, det finns några få studier men det är väldigt svagt beforskat, förklarar Ingegerd Bergbom och fortsätter:

– Om vi tar in begreppet ”harm” så skulle vi kunna titta på att man kan göra folk illa på många olika sätt.  Man kan göra det rent fysiskt, som jag beskrivit tidigare, men man kan göra det själsligen, andligen och man kan göra det emotionellt och vad vi nu vill kalla det också. Om en människa inte blir trodd är det farligt för det kan få rent kroppsliga konsekvenser och det kan få dödliga konsekvenser. Men också att man kränker eller behandlar människor ovärdigt tycker jag är en felbehandling.  Det ska vi också få in i programmet hoppas jag, men jag vet inte riktigt hur än.

Varför är det så viktigt med förtroende och tillit till vården?

– Om vi tappar allmänhetens tillit till att vården gör ett gott jobb och är till för att göra gott i den mån det bara någonsin går, då tror jag att vården är i kris. Det hotar hela samhället för då vågar man inte lita på att läkaren behandlar ens sjuka barn rätt utan man blir misstänksam.  Det kostar samhället jättemycket pengar, för då går man till nästa läkare för att få en second opinion eller så börjar man titta efter vilka sjukhus som har minst antal vårdfel och det finns många felfaktorer i det. Ett skräckscenario är att vi genom tappat förtroende skapar en massa kontrollfunktioner. Därför är det är oerhört kostsamt att tappa i tillit i offentliga institutioner, det fördyrar för samhället.

Text: Eva-Lotta Andersson

Foto: Jan-Erik Andersson