Huvudmeny

2014-05-21 08:18

Bättre smärtbehandling av barn


Ett bra bemötande och god vård vid smärtsamma procedurer på barn minskar lidandet för barnen på både lång och kort sikt. För en vecka sedan släppte Läkemedelsverket kunskapsdokumentet ”Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård” i syfte att ge barn såväl ett bättre bemötande som behandling i samband med smärtsamma procedurer, som kan vara allt från första vaccinationerna på BVC till att sy ögonbryn på akuten eller få en sond satt.

– Vad man vet genom forskningen är att barn som vid första kontakten med sjukvården inte blir bemötta på ett bra och vettigt sätt kan bli jätterädda och till och med bli svårare att smärtlindra i det långa loppet. Fortfarande är många smärtlindrande läkemedel inte prövade på barn och dokumentation om hur väl läkemedlet passar barn saknas. Det gäller både i Sverige och internationellt men det är nu ett område som man valt att belysa allt mer, berättar Lena Hedén, barnsjuksköterska och medicine doktor som forskat om smärta hos barn under de senaste tio åren.

Modell för analys och behandling

Hon är en av forskarna som bidragit till kunskapsdokumentet. Själv har hon tittat särskilt på hur rädsla, obehag och smärta kan lindras i samband med nålprocedurer hos barn och bland annat nu tillsammans med expertgruppen tagit fram en modell för stegvis analys och behandling vid procedurer.

 – Vid nålsättning används modellen genom att först sker en analys av bl.a. barnets tidigare erfarenheter, sedan ska alla barnen  erbjudas åldersanpassad förberedelse samt hudbedövning i form av salva. Om inte det räcker får man gå vidare med kompletterande behandling med distraktion (ex. blåsa såpbubblor) eller fysikalisk metod (ex. kylspray), vissa barn behöver även ytterligare farmakologisk behandling utöver hudbedövning och då finns det förslag till det. Det är mot bakgrund av detta som vi tror att detta dokument ska kunna täcka hela registret, från att identifiera smärta till att förbereda barnen för procedurer till att lindra smärtan. Dessutom beskrivs även omändertagande efter en procedur med efterlek för att få möjlighet att bearbeta det som hänt, beskriver Hedén.

Lena Hedén och Stefan Nilsson är två av expertena som bidragit till kunskapsdokumentet kring behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård.

Lena Hedén (till vänster) är en av två forskare från Högskolan i Borås som ingår i expertgruppen bakom kunskapsdokumentet. Kollegan Stefan Nilsson (till höger), lektor vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, har bidragit med ett kapitel kring hur man skattar smärta hos barn.

Nationellt konsensusdokument

Arbetet med kunskapssammanställningen har skett på regeringens uppdrag i samverkan med Socialstyrelsen och dokumentet är en kort sammanställning av vad hälso- och sjukvårdspersonal kan behöva vid alla typer av procedurer för barn, berättar Lena Hedén.

– Det är ett konsensusdokument som är nationellt förankrat. Vi som varit med i expertgruppen är både sjusköterskor, apotekare och läkare. För min del är jag väldigt nöjd med totalen och det är – tack vare att vi som bidragit representerar olika yrkeskategorier och att alla har läst allt som skrivits - ett tungt vägande dokument, menar Hedén.

Kunskapsdokumentet är tänkt att kunna bäras med i fickan, vill man läsa mer om distraktion exempelvis går man till bakgrundsdokumentet där de fördjupande delarna finns samt referenser till studierna som kunskapsdokumentet grundar sig på.

–  Kunskapsdokumentet ger personalen vägledning i vad man kan göra vid olika åldrar, vilken typ av distraktion man kan använda och vilken evidens det finns för de föreslagna metoderna.

Ett år har arbetet tagit, och nu ska kunskapsdokumentet spridas till alla verksamheter och kliniker som möter barn på ett eller annat sätt.

På vilket sätt hjälper er sammanställning personalen i mötet med barn?

– Det hjälper dem genom att man utifrån barnets ålder kan gå in i tabellen och se vad som rekommenderas och vad som är evidensbaserad omvårdnad, man får hjälp med läkemedelsdoser. Det hjälper oss att säkerställa en god vård vid smärtsamma procedurer utifrån den evidens som finns och utifrån erfarenhetsmässig grund. Det här är den samlade och nyaste kunskapen i Sverige kring detta, avslutar Lena Hedén som gärna vill bidra till att kunskapsdokumentet sprids i verksamheter runt om i landet.

–  Jag skulle vilja träffa sjuksköterskor som arbetar med barn för att informera om detta.

Text och foto: Eva-Lotta Andersson

Länk till kunskapsdokumentet här: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/Smartsamma-procedurer---behandling-av-barn/

Fotnot: för kontakt med Lena Hedén, ring 033-435 4791 eller mejla lena.heden@hb.se,

för kontakt med Stefan Nilsson, ring 0738-53 89 51 eller mejla stefan_r.nilsson@hb.se