Huvudmeny
Gruppbild, deltagarna vid konsortiemötet

Deltagarna vid TdiverS konsortiemöte i Borås, 5-7 maj 2014.

2014-05-14 15:32

Europeisk nätverksträff om inkluderingsforskning i Borås


I förra veckan, 5-7 maj höll EU-projektet TdiverS sitt andra konsortiemöte, den här gången på Högskolan i Borås. Ett 20-tal representanter från Litauen, Luxemburg, Sverige, Tyskland, Island och Spanien besökte Borås.

Deltagare med olika perspektiv, från olika instanser i samhället är representerade i konsortiet. Såväl forskare, verksamma lärare som lärarutbildare finns med i projektets workshops. EU står som finansiär och det europeiska perspektivet är viktigt i arbetet – man vill lära av varandras goda exempel.

Vad innebär inkludering?
Ett exempel på inkluderande perspektiv kommer från högskolans projekt i Essunga. Där lades särskilda undervisningsgrupper och andra grupperingar för elever i skolsvårigheter ned och den specialpedagogiska verksamheten införlivades med ordinarie undervisning. Omställningsarbetet utgick från relevant och aktuell pedagogisk forskning som också utgjort en viktig komponent i personalens kompetensutveckling.
Läs mer: Att göra en synvända

Jag talar med två deltagare, projektets ledare professor Kerstin Merz-Atalik från Tyskland och professor Justin Powell, Luxemburg. De ser båda projektet som en bra möjlighet att bygga ett europeiskt nätverk över de tre år som man planerat.

– Projektet jobbar jämförande, det är sex länder från Europa som täcker in hela spektrat från de väldigt segregerade och segregerande till de mest inkluderande, säger Justin Powell. Bland de som kommit längst när det gäller inkludering i skolan är Island och Sverige, medan Tyskland och Luxemburg är de mest segregerade.

Inkludering i skola och samhälle hänger samman

– Placering av elever med olika slag av svårigheter i specialskolor är vanligast i Tyskland och Belgien, ett exempel på hur man inte inkluderar elever i behov av särskilt stöd i den ordinarie verksamheten. Det säger Kerstin Merz-Atalik.

– I länder som har två språk eller fler är det också lite mer komplicerat, säger Justin Powell, och det finns en nära koppling mellan om samhället är inkluderande och om skolan är det. I Luxemburg finns till exempel en minoritet portugiser som måste lära sig fyra olika språk i skolan utöver portugisiska. Om grupper har svårt att bli inkluderade i samhället så är det också troligare att man segregerar i skolorna.

Det man fokuserar på under dagarna i Borås är erfarenhetsutbyten och att utveckla material för lärarutbildning och skolor som fokuserar”inclusive education”. Båda är överens om att det finns många olika vägar till inkluderande system. Det går inte bara att kopiera ett lands eventuella framgångar. Det man kommer att producera är exempelvis filmer om inkludering som visar på det arbete som görs, som inspirerar. Men det är också viktigt att visa på vad som görs i det egna landet, att visa på goda exempel, att man är på väg. Den viktigaste faktorn är attityden hos lärarna – och lärare med rätt attityd finns i alla länder, menar de.

Vill lära av de bra exemplen

– Vi kan se bra exempel även i Tyskland, säger Kerstin Merz-Atalik, men de är alldeles för få. I gruppen letat vi efter inspirerande ramverk, resurser, för att lära ut inkluderande förhållningssätt.

– Inkludering är en process, säger Justin Powell, det är inte så att man gör det och så är det färdigt. Man måste ständigt arbeta, utveckla. Att sträva mot en inkluderande utbildning ligger helt i linje med demokratiska värderingar och ett demokratiskt samhälle, allas lika värde.

Deltagarna i projektet väljs utifrån deras bakgrund och expertis. Representanter för ämnesområden som sociologi, psykologi och pedagogik finns med, tillsammans med personer som jobbar politiskt och fackligt till exempel.

– Vi lever det inkluderande förhållningssättet. Vi ska lära oss och vidga våra horisonter, säger Justin Powell och Kerstin Merz-Atalik.

Som värd för mötet stod högskolans forskningsprogram RCIW (Research and Capability in Inclusion and Welfare).

Text och bild: Martin Karlsson