Huvudmeny

2014-12-22 07:30

Snart får högskolan sin första 3D body scanner


En 3D body scanner är som en provhytt i storlek. Personen stiger in och kroppsformen blir avskannad. På så sätt får konstruktören alla mått för att göra sitt mönster.

Niina Hernández– Många säger ”men går det inte bra med måttband längre”. Men scannern tar alla mått på samma sätt och ställe. Ska man till exempel göra stora mätundersökningar på befolkningen, 2005 avslutades en sådan undersökning i Sverige, kan måtten variera beroende på vilken person som mäter eftersom det är väldigt svårt att göra exakt på samma sätt varje gång, förklarar Niina Hernández, universitetsadjunkt vid Textilhögskolan.

Hon har beviljats 375 000 kronor från SST (Stiftelsen Svensk Textilforskning) för att köpa in en 3D body scanner. Förhoppningen är att maskinen ska finnas på högskolan i början på nästa år. Just nu undersöker Niina så att hon får den bästa scannern för sin budget.

– Det är skillnad vad man får för pengarna. Vissa ger möjlighet att skapa en avatar utifrån ett punktmoln på den inskannade kroppen. Det tycker jag låter positivt. Andra kräver att man köper till ett program för att få den funktionen, säger hon.

En 3D body scanner gör det lättare för konstruktören att skapa ett mönster som passar personen som blivit inskannad. Man kan vrida och vända på avataren för att se hur plagget sitter. Om plagget är för kort kan konstruktören och designern gemensamt upptäcka det redan i programmet och behöver inte vänta tills provet har kommit och provmodellen testar det.

– Scannern kommer inte att ersätta prototyper men antalet prototyper kommer nog att reduceras. Dessutom finns det potential att kvaliteten på plagget höjs, säger Niina Hernández.
– För när passformen är bra redan vid första provet kan man fokusera på detaljer som sömmar istället, detaljer som annars hade skymts av större fel, fortsätter hon.

Till att börja med ska Niina använda scannern i sin forskning och registrera kroppsformer. Hon kommer att scanna 20-30 personer och avgöra passformerna på en docka och sedan se om de stämmer med verkligheten. Syftet är att se om det går att lita på programmet.

– Jag misstänker att jag kommer att stöta på patrull. Förmodligen kommer scannern vara tillförlitlig på vissa plagg men inte på andra.

Scannern kommer även att implementeras i undervisningen. Exempelvis brukar studenterna få i uppgift att designa ett funktionsplagg som exempelvis en skidjacka. Med den nya tekniken kan de scanna av en modell i en kritisk position för funktionen så att jackan blir ännu bättre för sitt syfte.

– Jag tror att det här är framtiden, det är väldigt roligt att jag nu får möjlighet att köpa en. Det är ganska vanligt med sådan här scanners på lärosäten ute i Europa men i Sverige har jag inte hört talas om att det finns någon annanstans. Det är viktigt att även vi har tekniken, säger Niina Hernández.

Text: Anna Kjellsson