Huvudmeny
David Eriksson

2014-12-15 11:32

Varför får du inte dåligt samvete när du köper kläder?


David Eriksson har i sin avhandling studerat vad det är som gör att vi kan köpa kläder eller mobiltelefoner utan att få dåligt samvete.

Egentligen skulle David Eriksson, vid Textilhögskolan - en del av Högskolan i Borås - ha doktorerat med en annan inriktning. Han forskade om hur man skapar värde i försörjningskedjor, men på fritiden la han allt mer tid på att försöka ta reda på hur det kommer sig att vi kan skaffa produkter utan att tänka så mycket på hur de är producerade, trots att vi egentligen känner till att förhållandena kan vara dåliga. Efter något år bytte han spår, så att avhandlingen kom att handla om detta i stället.

– Jag hade hittat psykologiska teorier om hur man håller ifrån sig ansvar, säger han. Nu ville jag undersöka om dessa teorier gick att tillämpa inom försörjningskedjor.

Han valde då att titta närmare på tre försörjningskedjor på olika nivåer och med olika mycket transparens mellan de företag och leverantörer som ingår i dem.

– Här betraktade jag moral som ett flöde, vilket var mycket intressant. Den punkt där flödet ”moral” bryts är där vi slutar att känna ansvar. Till exempel när vi lämnar över ansvaret till en underleverantör.

Därför letade han efter exempel hos företagen på när man släpper ansvaret. Han sökte också igenom stora mängder med vetenskapliga artiklar som visade på strukturella eller logistiska förklaringar hos företagen till att flödet ”moral” bröts.

De psykologiska teorierna är åtta generella strategier för att slippa ansvar. Dessa visade sig passa utmärkt även på försörjningskedjor. Några exempel: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre annars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar någon roll i den stora helheten”).

David Eriksson kunde dela in de strukturer eller logistikstyrningar som innebar att moralflödet bröts i 16 undergrupper. Samtliga 16 passade in under någon av de åtta psykologiska strategierna.

Avhandlingen Moral (De)coupling: Moral Disengagement and Supply Chain Management
Av doktoranden David Eriksson
Vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås
Huvudhandledare: Olof Brunninge, Högskolan i Jönköping (tidigare Högskolan i Borås)

– Anledningarna till att man inte känner ansvar är nära sammansvetsade med hur företag eller försörjningskedjorna styrs, säger David Eriksson. Det handlar till exempel om strukturer som har med transparens, makt och insyn att göra. Men jag vill också poängtera att företag eller grupper inte har moral, det är det individer som har. Allt hänger alltså på enskilda personer. Och jag vill betona att jag är djupt imponerad av den kunskap och vilja som finns inom de företag jag kommit i kontakt med.

I avhandlingen finns bland annat de 16 punkterna som visar var det moraliska ansvarstagandet inom företagen kan försvinna och även de åtta psykologiska strategierna. Genom att känna till dessa kan man, både som konsument och som representant för ett företag, veta vad man ska titta på för att vara mer säker på att flödet ”moral” inte bryts.

Text & foto: Lena M Fredriksson