Huvudmeny

2014-11-27 09:43

Var går gränsen för patientens inflytande över vården?


Är det viktigare att bestämma själv över sin vård än att vården är av hög kvalitet? Och ska man få bestämma över sin egen vård om det innebär att den blir dyrare då? Några av dessa frågor ska Lars Sandman, professor och forskare inom etik vid Högskolan i Borås studera i ett samarbete med Karolinska institutet.

Sköterska och patientPersoncentrerad vård, som innebär att man i större utsträckning utgår från patientens perspektiv på sin vård och situation, kan ge upphov till etiska konflikter med andra viktiga värden inom vården. Exempelvis vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet, rättvisa, integritet och autonomi. Dessa konflikter ser förmodligen olika ut beroende på vilken modell av personcentrerad vård man väljer. Samtidigt är vissa av dessa hinder mer problematiska i praktiken än andra och upplevs som hinder från patienter, närstående och personal.

Lars Sandman– I forskningsprojektet ska vi titta på vilka etiska hinder som finns för att genomföra personcentrerad vård. Vi ska också identifiera medel för att hantera dessa hinder, berättar Lars Sandman.

Forskarna ska teoretiskt analysera hur olika modeller för personcentrerad vård, exempelvis när det gäller delat beslutsfattande, förhåller sig till andra etiska värden och normer.  Finns det motsättningar som gör att det inte samtidigt går att realisera personcentrerad vård och dessa andra värden och normer? Finns det modeller som innebär färre motsättningar?

– Vi kommer även studera frågan empiriskt och ta reda på vad patienter, närstående och olika personalgrupper uppfattar som hinder för personcentrerad vård inom psykiatri, pediatrik och primärvård, säger Lars Sandman.

Forskningsprojektet heter “Addressing ethical obstacles to person-centred care in psychiatry, paediatrics and primary care” och har beviljats 19,3 miljoner kronor av Forte.

Text: Anna Kjellsson
Bild: Peter Andersson
Porträttbild: Lars Ardarve